Runt 1 400 miljarder kronor har pumpats in i den globala flygindustrin under pandemin.

När landsgränser stängde och människor slutade flyga fick flygbolagen be om både privata och statliga stöd för sin överlevnad.

Men det har inte räckt för att rädda jobb. Listan på flygbolag som avskedat tusentals är lång.

Internationella flygorganisationen Iata är tillsammans med det globala transportfacket ITF alarmistiska och kräver ytterligare och omedelbara stödpaket från regeringar.

– Luftfarten står inför en sysselsättningskatastrof. Tiotusentals arbetstillfällen har redan gått förlorade och om inte regeringar ger ytterligare stöd kommer dessa sannolikt att öka till hundratusentals, säger Iatas vd Alexandre de Juniac i ett uttalande.

Branschens intäkter beräknas halveras jämfört med 2019. Iata räknar med att flygbolagen bara har likvida medel för ytterligare 8,5 månader under nuvarande förhållanden.

För Arbetet Global kommenterar transportfacket ITF situationen och understryker att det behövs stöd för jobben, men också för en hållbar framtidsvision.

”Vi vet att det krävs investeringar för att bygga om sektorn efter pandemin. Det behövs en plan för att minska koldioxidutsläppen men arbetare ska inte behöva betala priset”, skriver ITF och fortsätter:

”Alla arbetare måste ha försörjningsskydd och anständiga jobb. Det kan vara så att omskolning till andra roller är nödvändig. Dessa förändringar kan bara genomföras efter förhandlingar mellan fackföreningar, regeringar och arbetsgivare.”

Europeiska pilotföreningar har också visat missnöje och vill att EU-kommissionen gör mer för att undvika massarbetslöshet i branschen.

Samtidigt propsar miljöorganisationer på en snabb omställning.

– Det kostar samhället gigantiska belopp att hålla liv i flyget. I stället för att pumpa in miljarder för att hålla liv i ett flyg som behöver minska så borde vi investera i omskolning och nya sektorer, säger David Kihlberg, chef för klimat och juridik på Naturskyddsföreningen.

Han menar att det är orimligt att återuppbygga flygbranschen efter pandemin för att senare göra en nedtrappning.

– Vi får passa på när vi befinner oss i den situationen vi befinner oss i för att tänka nytt.

Rolf Lindahl, kampanjledare för klimat- och energifrågor på Greenpeace, är av samma åsikt.

– Statliga stöd borde riktas mot de transportlösningar vi behöver i framtiden inte de vi måste bort ifrån, säger han.

– Ett grönt eller hållbart flyg är inte något som realistiskt kan komma till stånd i närtid. Vi måste helt enkelt minska flygets volym och prioritera andra lösningar för resor och transport av varor.

Globala flygindustrin

Den globala flygindustrin sysselsätter 4,8 miljoner människor. Under pandemin har tiotusentals jobb gått förlorade. Lufthansa, British Airways och American Airlines är tre av de bolag som redan har eller planerar att säga upp fler än 10 000 anställda.

Flygets totala klimatpåverkan baseras dock på flera faktorer. Räknar man även in effekterna av flygets utsläpp av vattenånga och kväveoxider på hög höjd samt påverkan från kondensstrimmor har forskningen visat att flygets totala klimatpåverkan blir ungefär dubbelt så stor som den som enbart orsakas av utsläppen av koldioxid. 

Luftfartens totala klimatpåverkan, med den så kallade höghöjdseffekten inräknad, uppskattas idag till omkring 4-5 procent av den mänskliga påverkan på klimatet.

Källor: Transportstyrelsen, ITF