Socialdemokraternas partisekreterare Lena Rådström Baastad gick nyligen ut i en offensiv mot svensk brottslighet. Och udden är riktad mot den förödande arbetsmarknads- och välfärdskriminaliteten.

Som Lena Rådström Baastad beskriver: ”Kriminella rånar inte banker längre – de rånar välfärden på dina skattepengar”.

Nyckeln till bekämpandet av den här brottsligheten beror, precis som S-företrädaren förklarar, till stor del på en kraftig reglering av arbetskraftsinvandringen. 

Därför tillsätts nu en utredning för att komma åt sambanden mellan arbetskraftsinvandringen, arbetslivs- och välfärdskriminaliteten. 

Sedan 2008 har Sverige nämligen, tack vare Alliansens och Miljöpartiets försorg, världens mest liberala lagar för jobbinvandring. Varken reglering av lönenivåer eller kvalificering har existerat, det har varit upp till arbetsgivarna att bedöma om arbetsmarknadsbehov funnits. 

Det säger sig självt att detta har gött fram en skurkföretagarkultur utan like där utländsk arbetskraft utnyttjats, med godtyckliga arbetsvillkor, löner och med dålig säkerhet.

En kultur som möjliggjort att 70 miljarder kronor årligen stulits ur skattebetalarnas fickor. Där laglydiga företag konkurrerats ut, där dumpning av löner och arbetsvillkor möjliggjorts.

Man kan alltså lugnt säga att Baastads satsning inte kommer en dag för sent. 

Och satsningen kunde inte kommit bättre tidsmässigt. För det är hög tid att Socialdemokraterna träder in i den så högerdominerade matchen om lag och ordning, den om ”hårdare tag”, med rätt kort på handen. 

Hög tid inför valet 2022.

Brottsligheten har seglat allt högre upp på den politiska dagordningen på senare år.

Jämför vi de tre senaste valen fanns ”lag och ordning” inte ens med bland väljarnas tio viktigaste frågor 2010. Inför valet 2014 låg frågan på tionde plats och 2018 på femte plats.

Sedan dess har den stigit ytterligare.

I Novus senaste mätning har ”lag och ordning” bara sedan i juni ökat med tio procentenheter bland svenskarnas viktigaste frågor. Eftersom Sverige står mitt i en pandemi är sjukvården förvisso viktigast, men bara med en procentenhet mer än lag och ordning.

Och det är ingen slump att kriminalitet hamnat på var mans näthinna. 

De traditionella högerpartierna har jobbat hårt för att få frågan att hamna där och har ända sedan det brunblåa blockets formering profilerat frågan allt mer populistiskt till att handla om sådant som ”no-go-zones”, biståndsfinansierade utlandsbyggda fängelser och ”klaner”.

Att anmälda brott faktiskt sjunkit mellan 2018 och 2019 enligt Brå bryr sig högern inte om och har not gått de flesta väljare förbi.

Samma sak gäller Brå:s statistik om det dödliga våldet som i dag ligger på samma nivå som 2007 och är lägre än både 1980- och 90-tal.

Det är bra att Socialdemokraterna varken ignorerar frågan om kriminaliteten eller försöker tävla om vem som har hårdast tag utifrån högerns definition av problemet . 

Det är också viktigt att Socialdemokraterna står upp mot den brunblå högern och deras förenklade, populistiska lösningar i frågan om brott och straff.

En mycket smartare strategi är att just fokusera på den för arbetarrörelsen så avgörande fråga som Baastad nu lyfter. På den, dolda välfärds- och arbetsmarknadskriminalitet som har tillåtits pågå så länge och som får så svåra konsekvenser. På det fruktansvärda utnyttjandet av utländsk arbetskraft av samma aktörer.

Låt oss hoppas att Socialdemokraternas satsning blir precis så helhjärtad som Baastad säger. Att skurkföretagen sätts dit, att välfärden bara får drivas av renhåriga aktörer och att arbetsmarknaden blir fri från utnyttjanden av utländsk arbetskraft och dumpning av löner. 

Och där finns en potentiell bieffekt av detta som inte kan förbises.

För om Socialdemokraterna tar ifrån högern dess monopol på brottsfrågan kan det politiska landskapet möbleras om helt inför valet 2022. 

Baastads satsning kan bli valvinnande.