Långt innan LO begärde förhandling med Svenskt Näringsliv om trygghet och omställning 2017 hade IF Metall tagit upp diskussionen med sina motparter med Teknikföretagen i spetsen.

Industrins anställda lever under ständig och snabb omställning till följd av teknikutvecklingen och konjunktursvängningarna.

– Därför är det ingen hemlighet att vi har haft en stark vilja att göra upp, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

I den förslag till uppgörelse som parterna tog ställning till i dag ingick goda möjligheter för anställda som behöver ställa om och utbilda sig, enligt IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

– Kompetensutvecklingsfrågan hade gett vingar åt våra medlemmar. LO-medlemmar skulle få möjlighet att ta ledigt från jobbet och studera i två terminer, med 80 procent av lönen i ersättning. Detta under förutsättning att också staten gått med på de förutsättningar parterna tagit fram, berättar han.

IF Metall var också väldigt nöjda med ett förslag på spärr mot långa inhyrningar av personal.

Men LO-förbundens huvudfrågor – att begränsa missbruket av visstidsanställningar och så kallad hyvling – fick inga lösningar som förbunden kunde acceptera.

Den nuvarande anställningsformen allmän visstid skulle ersättas av särskild visstid. Bland annat fanns förslag om att anställningen skulle övergå i tillsvidarejobb efter 18 månader, i stället för dagens gräns på 24 månader.

– Men det var som någon sa, att det var som att sminka grisen. Man försökte snygga till något som såg väldigt dåligt ut, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Frågan om hyvling var också på bordet, men förslagen om nya regleringar där avvisades av LO.

– Det kom visserligen in vissa turordningsregler runt det. Men det fanns förbund som upplevde det som att förslagen nästan försämrade läget, att man gjorde det mer acceptabelt, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Vidare uppger han att förslagen som var tänkta att stärka rätten till heltid var för tunna, att arbetsgivarna bara skulle behöva motivera varför någon hade deltid.

– Sedan var det väldigt långtgående krav på turordningsreglerna. Att man skulle tillåta väldigt, väldigt många undantag. Det gick inte.

Kommunals ordförande Tobias Baudin är inte bara missnöjd med de regler om visstidsanställningar, hyvling och turordning som ingick i slutbudet.

Tillsammans med Byggnads, Seko, Fastighets och Målarna drev Kommunal i somras fram ett beslut om att LO inte ska medverka till att lagens regler om saklig grund för uppsägning ändras.

– I slutbudet fanns sådana förändringar med. I las skulle ”saklig grund” ändras till ”sakliga skäl”, kombinerat med nya skrivningar om när samarbetssvårigheter eller dåliga prestationer är skäl för uppsägning. Det handlade inte bara om förtydliganden av den praxis som redan finns. Det handlade om en förflyttning av rättsläget, förklarar Tobias Baudin.

Redan av det skälet hade Kommunal aldrig kunna godta uppgörelsen, påpekar han.

I sitt nej till budet från arbetsgivarna var IF Metall och Kommunal helt eniga.

– Beslutet var verkligen enhälligt. Det är det positiva med det som hänt idag, säger Marie Nilsson.

Båda förbunden kommer nu försöka lösa medlemmarnas problem med otrygghet på andra sätt. Kommunal kommer att driva krav på tryggare jobb redan i höstens avtalsrörelse.

Också IF Metall kan ta upp sådana krav, dock inte i årets avtalsförhandlingar.

– Men i våra egna förhandlingar kan vi aldrig nå lika långt som vi skulle ha gjort med ett nytt huvudavtal för hela arbetsmarknaden, uppbackat av finansiering från politikerna, säger Marie Nilsson.

Nu blir Toijer-utredningen åter aktuell, den statliga utredning om anställningsskyddet som lades fram i somras men som varit vilande i väntan på parternas försök att lösa frågan.

– Den är på många sätt värre än det som låg på bordet, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Som exempel lyfter han en försvagad omplaceringsskyldighet, en regel som i dag stärker principen sist in först ut vid uppsägningar.