Svetsrök, avgaser eller kvartsdamm. Kemiska arbetsmiljörisker orsakar varje år olyckor, sjukdomar och dödsfall. På yrkesutbildningar förekommer samma risker som ute i yrkeslivet.

Kunskap om vilka riskerna är och hur de kan undvikas kan vara avgörande för att slippa bli sjuk. Kunskap som skolan har skyldighet att ge den som är elev.

Men utbildningarna brister ofta i både riskbedömning, kunskap och information till eleverna, visar en stor granskning av kemiska risker på jobbet som Arbetsmiljöverket genomförde under 2019 och 2018.

Myndigheten granskade totalt 3 600 arbetsplatser, varav 582 vuxenutbildningar, gymnasier och grundskolor.

På åtta av tio skolor hittades brister. Det är lika vanligt som i övriga arbetslivet.

Att just skolorna har koll på de kemiska riskerna är jätteviktigt, menar Elin Löfström-Engdahl som var projektledare för inspektionsinsatsen.

– När man är ung har man lång tid kvar i arbetslivet. Man ska kunna jobba länge och man kommer att vara på många arbetsplatser. Om vi kan få de unga att lära sig detta och jobba systematiskt med arbetsmiljön så kommer de också att kunna påverka många under sitt arbetsliv, säger hon.

Hon betonar att det finns kemiska risker på många utbildningar. Under inspektionerna kontrollerades allt från naturvetenskapssalar till fordons- och byggutbildningar, men också frisör- och vårdutbildningar. 

Vid uppföljningsinspektionerna bättrade sig oftast de utbildningar som fått kritik.

Men kontrollerna kan aldrig blir mer än stickprov, enligt Elin Löfström-Engdahl. I stället hoppas hon att exempelvis branschorganisationerna tar upp bollen. 

– Det är arbetsgivarens ansvar och jag hoppas att vi genom den här kampanjen satte ögonen på frågan.

Till skillnad från fall- och klämolyckor där skadan uppstår omedelbart, kan det ta lång tid innan kroppen visar tecken på sjukdom till följd av kemiska ämnen.

Symptom som försämrad kondition kan vara svårt att koppla samman med en begynnande astma.

Andra skador upptäcks kanske först när det är dags att skaffa barn. 

I arbetsmiljölagen ställs tydliga krav på kunskap hos både arbetsgivare och anställda när gäller farliga ämnen på arbetsplatsen.

Men vilka rättigheter har den som läser en yrkesutbildning att lära sig om riskerna, och hur de kan undvikas?

Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket, ger tydliga besked:

– Det är väldigt enkelt egentligen. Arbetsmiljölagen gäller för arbetstagare och den som genomgår utbildning räknas som arbetstagare. 

Det innebär att alla elever på gymnasiet, Komvux och andra officiella yrkesutbildningar skyddas genom arbetsmiljölagen och att skolan räknas som arbetsgivare.

Skolan är därmed skyldig att informera sina elever om hur exempelvis inandning av svetsrök kan påverka kroppen och hur skyddsutrustningen ska användas. 

Skolan måste även se till att eleven verkligen förstått och tagit till sig av kunskaperna. Att bara lära ut räcker inte.

Adam Jansson på Arbetsmiljöverket betonar det ansvar som huvudmannen har att se till att verksamheten sker enligt gällande lagar och regler. 

– Det händer sällan att Arbetsmiljöverket kontrollerar att arbetsmiljölagarna följs i skolorna. Oftast är det bara när det hänt någonting, att vi fått in en anmälan eller att vi gör en särskild insats, säger Adam Jansson. 

Arbetssjukdom och död

Förra året gjordes 880 anmälningar om arbetssjukdomar av kemiska och biologiska orsaker.

Forskningen visar att kemiska risker på jobbet på längre sikt leder till ett stort antal dödsfall varje år. Kvartsdamm och asbest leder till ännu fler dödsfall än svetsrök.

Brister säkerheten på din utbildning?

Vänd dig i första hand till din lärare eller rektor.  Du kan också göra en anmälan direkt till Arbetsmiljöverket. Du skyddas då av sekretess vilket innebär att myndigheten inte får lämna ut uppgifter om vem som gjort en anmälan.  

Du kan också tipsa Arbetet på redaktionen@arbetet.se