Anneli Jordahl får ABF-pris: ”Vill skriva lätt om svåra frågor”
ABF:s litteraturpris har delats ut sedan 1949. I år går priset till författaren Anneli Jordahl. Arbetets Kulturredaktör fick en pratstund med pristagaren.
”Med lätthet och bråddjup har Anneli Jordahl under många år skildrat det svenska klassamhällets många bottnar och blindskär. Hon har varit en av de viktigaste rösterna i det offentliga samtalet om levnadsvillkor och ojämlikhet”, så inleds motiveringen vid tillkännagivandet att författaren och litteraturkritikern Anneli Jordahl får ABF:s litteraturpris.
Priset har delats ut sedan 1949 och ska gå till personer som ”med ordet eller konstens hjälp synliggör det osynliga och får oss att förnimma det glömda”.
Tidigare pristagare är bland annat P O Enquist, Henning Mankell, Jila Mossaed, Liv Strömquist och Katarina Taikon. Prissumman är 100 000 kronor.
Hur känns det?
– Jag drabbades av glädjerus och dansade runt med hunden, han är bra på att gå upp på baktassarna. ABF har betytt mycket. Dels som bildningsborg där jag förkovrat mig, dels som plattform till vilken jag bjudits in för att tala om mina böcker, om klassamhället och om den alltid lika fascinerande arbetarlitteraturen.
”Hennes tillgängliga berättarsätt river hinder för läsning och inkluderar många i berättandets magiska värld.”, lyder en del av motiveringen. Hur ser du på ditt författarskap?
– Jag vill gärna se mig som en skönlitterär författare som arbetar konstnärligt. Jag försöker nysta i komplicerade frågor, undersöka sammanhang som jag har svårt att greppa. Jag har med andra ord ingen politisk agenda. När jag gav ut Klass – är du fin nog? var det politiska däremot oundvikligt.
För vem skriver du?
– Jag tänker aldrig på läsare när jag skriver. Det är för läskigt. Ingenting skulle bli till. I motiveringen står det att jag skriver med lätthet och bråddjup. Det gladde mig särskilt. Det är vad jag strävar efter, att skriva om komplexa frågor med lätthet i stilen.
Hur gör man för att nå ut med sitt skrivande i en tid där allt färre läser?
– Den där frågan kan man älta i evigheter. Det handlar ofta om tillfälligheter ifall en författare når ut. Ta Patrik Svenssons Ålevangeliet. Den är väldigt bra! Men inte direkt en publikfriande bok.
– Jag är mest bekymrad över biblioteksdöden. Alla nedlagda biblioteksfilialer i detta land och vanvettiga besparingar på befintliga bibliotek. Det är med böcker som med vinet, tillgängligheten väcker lusten och begäret.
Samtidigt sker prisutdelningen på en digital bokmässa utan de fysiska mötena. Hur har årets coronapandemi påverkat dig som yrkesutövande författare?
– Pandemin ledde till att mina uppdrag på litteraturfestivaler och bibliotek ställdes in. Då kan jag ägna isoleringen till att skriva klart min roman, tänkte jag. Men den allmänna oron gjorde att det blev svårt med koncentrationen. Men nu är jag igång, igen. Det ska nog bli en roman till slut, säger pristagaren.
Anneli Jordahl debuterade 1999 med reseboken Helsingfors: från Kalevala till Snowcrash. 2003 kom fackboken Klass – är du fin nog?
Senaste romananen Som hundarna i Lafayette Park utkom 2016 och hennes senast utkomna verk är essäsamlingen Orm med två huvuden (2019), där hon beskriver konflikten mellan att vara både författare och litteraturkritiker.
Priset delas ut i samband med ABFs Folkbildningsscen på Bokmässan, fredag den 25 september klockan 17.15.