Hur har coronapandemin påverkat arbetet hos er?
– Det har inte kommit någon flodvåg av ärenden. Det är nog för tidigt för det men tvisterna kommer säkert nu under hösten. Och om systemet fungerar så löser man det mesta på lokal och central nivå. Men med tanke på magnituden av pandemin så utesluter jag inte att det också når oss.

Men du tror inte på en ärendetopp under hösten?
– Det som eventuellt kan komma är ju såklart konkurser. Det brukar inte vara så tvistigt, men det måste handläggas. Håller pandemin i sig och det blir väldigt mycket konkurser, ja då blir det mer jobb också såklart. Sedan är det inte otänkbart att alla de här avtalen som tecknats om permitteringar så småningom kan leda till tvister när de ska tolkas.

Mattias Landgren

  • Mattias Landgren har tidigare bland annat varit förbundsjurist för Byggnads och avtalspolitisk expert på Unionen.
  • Senaste jobbet var statssekreterare hos infrastrukturminister Tomas Eneroth.
  • I mitten av juli tog han över ledningen för fackens juristbyrå LO-TCO rättsskydd.
  • Han efterträder Dan Holke som lett byrån i 25 år.

En av de hetaste potatisarna just nu på det arbetsrättsliga området är las-frågan med både förhandlingar och en ny utredning. Hur ser du på las-utredningen?
– Utredning har fått väldigt mycket kritik från fackförbunden, och den delar jag såklart. Sen vet man att det i slutänden alltid är en förhandling och det vore dumt av mig att ha en bestämd uppfattning om de bitarna när jag suttit på den här stolen i mindre än en månad.

Tror du på ett avtal om las?
– Jag tror alltid på avtal, jag är i grunden optimist. Sen kan det här bli väldigt krångligt och krokigt. Men jag har ingen inblick i förhandlingarna så jag vågar inte ha någon bestämd uppfattning.

För några veckor sedan började den nya utstationeringslagen att gälla. Nu får facken strida om kollektivavtalsenliga löner för utstationerad arbetskraft. Ser du framför dig juridiska tvister i den frågan?
– Det kan aldrig uteslutas. Det är ett helt nytt regelverk. Samtidigt ska man vara medveten om att det efter Vaxholmskonflikten inte har varit särskilt många prestigefall i Arbetsdomstolen, eller EU-domstolen om den biten. Jag hoppas att lagen innebär mer ordning och reda på arbetsmarknaden, men det ska inte uteslutas att det kommer att prövas i domstol.

Finns det redan nu planer på att driva fall med hjälp av den nya lagen?
– Det är lite för tidigt för mig att veta vad förbunden tycker och tänker i de frågorna. Men jag har ju själv varit chefsjurist på Byggnads så jag har en ganska god kännedom om hur tvisterna kan uppkomma. Så det är väl inte helt osannolikt att det skulle bli just på byggsidan.

Som förbundsjurist på Byggnads var du särskilt engagerad i frågor om diskriminering. Rättsskyddet driver väldigt få diskrimineringsfall. Borde ni driva fler?
– Absolut, men även om man som jurist vill ta något till domstol för att få ett prejudikat så är det en individ som ska stå där i Arbetsdomstolen. Men utifrån ett professionellt tyckande vore det bra att få mer praxis.

Finns det andra områden än diskriminering där du vill se mer praxis?
– Jag skulle gärna se att man försöker flytta fram positionerna när det gäller ny lagstiftning. Att man använder juridiken för att testa vissa sanningar. Vi har alltid varit väldigt försiktiga i det här landet, på gott och på ont.

Samtidigt kan det ur ett fackligt perspektiv slå tillbaka, exempelvis när Arbetsdomstolen beslutade att hyvling av arbetstid är tillåtet.
– Ja, och då vet man det om man ska vara krass. Vissa gånger kan det finnas ett intresse att inte pröva frågan och att lösa den förhandlingsvägen. Men sedan finns det vissa principtvister där man kan testa lagstiftningen och kollektivavtalen. Åker man på pumpen, då får man försöka ändra lagen eller ta det i avtalsrörelsen.

Det låter som att du är lite sugen på att testa gränserna?
– Det är upp till förbunden vad de tycker och tänker, men generellt tycker jag att man ska vara lite modigare, testa lite mer helt enkelt. Sedan gäller det att testa rätt saker.