Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

På 75 platser runt om i landet har demonstranter satt upp blockader vid stora vägar för att visa sitt missnöje med den sittande regeringen. 

Högerpolitikern Jeanine Áñez blev tillförordnad president när Evo Morales avsattes av militären efter presidentvalet i november förra året. 

Då valde bland annat tusentals bolivianska kokabladsodlare att blockera vägar till större städer för att visa sitt missnöje med den nya regeringen. 

Ett nytt presidentval har skjutits upp tre gånger och nu är det nya datumet satt till 18 oktober i stället för 6 september.

Demonstranter har blockerat en huvudled i El Alto, Bolivia.

Det ogillades starkt av regeringskritiska invånare som på nytt använder sig av vägblockader som verktyg för att visa sitt missnöje.  

Bolivias hälsomyndighet varnar för att protesterna riskerar att öka spridningen av coronaviruset, som redan har slagit hårt mot landet.

Hittills har närmare 4 000 människor mist livet i covid-19, enligt officiell statistik. 

Landets största fackliga centralorganisation COB har utlyst generalstrejk utan slutdatum.

Fackliga representanter menar att coronaviruset används som svepskäl för att skjuta på valet för att interimpresidenten Jeanine Áñez ligger sämre till i opinionsmätningarna.

Presidenten å sin sida gör allt för att stoppa vägblockaderna som hon hävdar har stoppat leveranser av bland annat mediciner och syrgas till patienter sjuka i covid-19. 

Regeringen har lämnat in en anmälan till åklagarmyndigheten där flera personer pekas ut som ansvariga för protesterna anklagas för ”terrorism, folkmord och brott mot hälsan”, rapporterar tidningen La Razón, enligt TT. 

Bland dem finns presidentkandidaten Luis Arce, som efterträtt den avsatte Evo Morales som partiledare för socialistpartiet MAS. Evo Morales, nu i exil i Argentina, pekas också ut som ansvarig, samt Juan Carlos Huarachi, ledare för den fackliga centralorganisationen COB. 

I en intervju med den argentinska tidningen Página 12 säger Juan Carlos Huarachi att demonstranterna väntar på ett möte med regeringen för att diskutera krav på samhällsförändringar som de förespråkar.

Han kritiserar samtidigt regeringens beslut att avsluta skolåret redan i augusti i stället för i december.

Att undervisa online sågs som en omöjlighet i ett land som till stor del har bristfällig internetuppkoppling.

– Det innebär att 60 000 lärare inom den privata sektorn i dag står utan arbete. Det fanns många möjligheter att fortsätta undervisningen trots pandemin menar experter inom utbildningssektorn, säger Juan Carlos Huarachi.

Tre miljoner skolelever får nu ingen undervisning under hösten.

Den politiska krisen i Bolivia

Socialisten Evo Morales, som var president i Bolivia mellan 2005 och 2019, avsattes av militären i samband med protesterna efter presidentvalet i november förra året. Han anklagades för att i strid mot konstitutionen ha ställt upp för en fjärde mandatperiod, och för valfusk. Morales har sedan dess levt i exil i Mexiko och Argentina, men har fortsatt kommentera landets politik.

Högerpolitikern Jeanine Áñez tillsattes som tillförordnad president med planen att nya val skulle hållas i maj 2020. Men i och med coronapandemin har valet skjutits upp i flera omgångar.

I början av augusti utlystes flera strejker och upprättades vägblockader i protest mot regeringen.