Under 2010-talet växte en ny trend fram: gigekonomin. Med uppdragsjobb, inte för artister med olika uppdragsgivare eller för högavlönade konsulter, utanför anställda i tjänstesektorn.

Leverera en pizza – ett uppdrag. Leverera nästa – ytterligare ett. 

Termen daglönare har använts sedan 1600-talet. Tillfälliga anställningar är vardagsmat sedan länge. Finlandssvenskarna har sagt snuttjobb.

I gigekonomin handlar det om ett slags egenanställda arbetare inom ett företag. Jobbet kommer ofta via en app på mobilen. Kan du ta det?

Uppdragstagaren behöver allt som oftast stå för fordon eller annat som behövs för att utföra tjänsten.

Och väntetider kan bli kostsamma för den enskilda medarbetaren. 

Den som har sett Ken Loachs film Sorry we missed you (2019) har inte bara fått en inblick i vardagen för en familj med två gigarbetare (hemtjänst och varubud), utan förmodligen också känt själva känslan rätt in i varje cell av kroppen. 

På bilden handlar det om ett cykelbud från Foodora, ett företag som levererar restaurangmat i hela Sverige, från Helsingborg till Östersund. Kanske ett nytt uppdrag? Kanske stiltje. 

”Foodora är ju ett av företagen i branschen som i alla fall gör lite rätt. De har anställda och tar på så sätt ett ansvar som en del andra inte gör”, sa Transports ordförande Tommy Wreeth till Arbetet i februari i år. 

Även om företaget anställer har det ofta handlat om korta kontrakt och ett arbetstidsmått på mellan 10 och 20 timmar i veckan, liksom om självfinansiering av cykel och smartphone.

Arbetet har följt Foodora-anställdas kamp för bättre villkor. I Norge ledde en strejk till avtal. I Kanada likaså, innan företaget deklarerade att verksamheten skulle läggas ner i landet.

I Sverige har Transport som mål att teckna kollektivavtal.

Många andra företag fungerar alltså som rena förmedlare av tjänster, utan egna anställda, utan arbetsgivaransvar.

”I de fallen blir det en slags daglöneri där den som säljer sig billigast får uppdraget, och de saknar helt trygghet”, fortsatte Tommy Wreeth. 

Även om Foodora inte tillämpar egenanställningar får de stå som symbol för 2010-talets förmedling av färdiglagat.

Och framför allt, tänker jag, medan lycracyklisterna svischar förbi på väg till kontoret, så handlar den här bilden om cykeln. Det är den som får symbolisera gigekonomin.

100 år av svenska jobb

Följ med Arbetet genom hundra år av svenskt arbetsliv. Genom fotografier från de olika årtiondena berättar vi historien om ett Sverige i utveckling: från barnarbete till högteknologi, från klasskamp till klimatkamp, eller för att ta det kanske mest aktuella exemplet – från spanska sjukan till covid-19.

Se fler bilder i Arbetets serie på 100 år av svenska jobb som publiceras under ett par veckor.