Det finns en tydlig vattendelare på svensk arbetsmarknad mellan arbetare och tjänstemän. För det är bland arbetare som arbetsskador är relativt vanliga. 

Och arbetsskadorna blir allt vanligare, visar ny statistik från AFA Försäkring.

Och mest ökar arbetsplatsolyckorna enligt AFA:s nya rapport. Faktum är att landets arbetsplatsolyckor nästan fördubblats sedan 2008.

Dryga 50 000 olyckor dokumenterades 2018 jämfört med 26 000 år 2008. Hos kvinnor var ökningen ännu större, mer än dubbelt så många olyckor anmäldes 2018 jämfört med 2008.

I vilka branscher är då arbetsplatsolyckorna vanligast? 2018 rapporterades hela 15,3 allvarliga olyckor inträffar per 1000 anställda kvinnliga byggnadsträarbetare.

Näst vanligast var olyckor bland brandpersonal följt av anställda i betong, bygg och anläggningsarbete. Sammanlagt 1 634 allvarliga incidenter i de här branscherna rapporterades under 2018. Och över hälften av dessa resulterade i medicinsk invaliditet för de drabbade.

Den enskilt vanligaste olycksorsaken, vilket drabbat en tredjedel av alla dokumenterade allvarliga olyckor oavsett kön eller bransch, är fallolyckor.

Att personen halkat, snubblat eller tappat balansen i samband med förflyttning, oftast utomhus. Hela 40 procent av dessa skador har resulterat i medicinsk invaliditet.

AFA-rapporten beskriver två konkreta fallolyckor som rapporterats in till försäkringsbolaget.

En förskollärare som halkat på en isfläck på väg in till förskolebyggnaden och en smed vars stege glidit och orsakat ett oförutsett fall, båda med svåra frakturer som resultat.

Vissa olyckor som hamnar i kategorin ”fallolyckor” kan vara svåra att förebygga, som exemplet med förskolläraren ovan.

Men inom exempelvis bygg- och i reparationsarbete finns tydliga riskförebyggande åtgärder som kan vidtas för att fallolyckor inte ska inträffa.

Den näst vanligaste olycksorsaken som omfattar 12 procent av de rapporterade fallen är i arbete med maskiner. Detta drabbar i stor utsträckning yngre, både kvinnor och män och leder i hela 72 procent av fallen till medicinsk invaliditet.

Det kan handla om en butiksanställds handskador vid hantering av en skärmaskin i charken eller en amputation av ett finger efter en klämskada för en maskinoperatör.

Ja, det kostar med säkerhetsarbete. Men här finns ett tydligt arbetsgivaransvar och utgiften kan inte ställas mot kostnaden för de drabbade arbetarna som får leva med en livslång invaliditet.

Att antalet arbetsplatsolyckor fördubblats sedan 2008 visar att det förebyggande arbetet tagits på för litet allvar bland svenska arbetsgivare under en lång tid.

Men det finns faktiskt inga ursäkter för företagare att inte satsa tillräckliga resurser för att säkerställa ett nödvändigt säkerhetsarbete för sina anställda.

Denna så viktiga arbetsmiljöfråga måste högre upp på dagordningen. För utvecklingen kan inte tillåtas fortsätta gå åt fel håll.