Äldre som blir av med jobbet har svårt att komma tillbaka till arbetsmarknaden.

Arbetet Global

Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union.

– De tvingas spendera sina pensionsbesparingar när de mister jobben, säger Carla Henry på ILO:s utredningsenhet.

I kristider drabbas två åldersgrupper extra hårt av arbetslöshet: de under 24 och de över 55 år. 

– De yngre löper högst risk att förlora jobbet, men de äldre är mest sårbara om de faktiskt blir av med det. Det tar dem dubbelt så lång tid att hitta nya jobb, säger Carla Henry.

Efter finanskrisen 2008 förlorade ett stort antal 55-plussare sina jobb. De som hittade nya anställningar fick inte sällan finna sig i försämrade villkor och större osäkerhet. 

– De fick ofta gå ned i lön. De nya jobben blev en slags nödlösning tills de kunde gå i pension, säger Carla Henry. 

Andra hittade aldrig tillbaka till arbetsmarknaden.

– Ett antal lyckades inte och försvann in i en gråzon. De kunde varken pensionera sig eller hitta nya jobb.

Carla Henry befarar att situationen blir än värre nu.

ILO ser en överhängande risk att äldre – som löper större risk att bli allvarligt sjuka i covid-19 – kommer att stämplas som besvärliga.

– De har fått skulden för nedstängningarna. När arbetsplatserna öppnas igen kan äldre eller de med underliggande sjukdomar komma att stigmatiseras. Kollegerna kanske inte vill ha dem där. ILO tittar på förslag som skulle tillåta människor att välja, där alla över 60 år själva skulle avgöra om de skulle vara på kontoret eller jobba hemifrån. 

Men sådana lösningar bygger förstås på att den anställde har ett kontor att gå till. Så ser inte verkligheten ut i den informella sektor som dominerar i låg- och medelinkomstländer.

– Hundratals miljoner människor i den informella sektorn har förlorat sina jobb. Många av dem var daglönare och var redan marginaliserade, nu har de ingen försörjning alls, säger Carla Henry.

Att skydda äldre anställda handlar inte om medlidande, säger Carla Henry.

Det handlar om att inte slösa bort en samhällsekonomiskt värdefull resurs. Och det finns saker som länderna kan göra. 

– Covid-19 väcker frågor om fler sjukdagar och bättre arbetsmiljö. De flesta äldre anställda tillhör inte riskgrupperna, men för de som gör det krävs riktade åtgärder. Det handlar inte bara om arbetsgivarna, regeringarna måste arbeta med dem

Den viktigaste åtgärden handlar om att stärka anställningsskyddet. 

– I länder som har gjort det har det hjälpt många äldre att behålla sina jobb, säger Carla Henry.

– Det handlar inte bara om tunga jobb som byggarbete, om man tar bort sådana lagar så slår det mot tjänstemän också. Företag kan vilja sänka kostnaderna genom att ta in yngre med lägre lönekrav.

Det finns en föreställning om att yngre och äldre konkurrerar med varandra i jakten på jobben, samtidigt som de däremellan sitter säkert. 

– Men det stämmer inte, äldre och yngre utför olika typer av arbeten. Det är snarare så att människor konkurrerar med dem i den närmaste åldersgruppen, säger Carla Henry.

Samtidigt visar ILO:s egna siffror att yngre arbetare är de som hittills drabbats klart hårdast av coronakrisen.

Det är ett allvarligt problem, säger Carla Henry. Men hon påpekar att de yngre har en mäktig allierad i sin ringhörna – tiden. 

– Jag känner med unga människor, jag har själv barn som försöker att komma igång. Men de har hela sina liv framför sig. Det har inte äldre arbetare.

Äldre arbetare

• ILO definierar äldre arbetare som ekonomiskt verksamma personer över 55 år.

• Allt fler äldre jobbar. I OECD-länderna ökade sysselsättningsgraden i åldersgruppen från 54 procent år 2008 till 64 procent 2018. 

• Äldre är liksom yngre överrepresenterade i informella anställningar. Globalt var 78 procent av de som över 65 som fortfarande arbetade sysselsatta inom den informella sektorn år 2018. 

Källa: ILO