Den grupp unga som i dag varken jobbar eller studerar riskerar att bli större till följd av coronakrisen.

Den slutsatsen drar Lena Nyberg, generaldirektör på myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, som i dag lämnar över en analys till regeringen om hur coronakrisen påverkar ungas jobbmöjligheter. 

– Vi riskerar att få en generation av unga som hamnar i utanförskap, säger hon. 

När hon jämför den här krisen med finanskrisen 2008-2009 ser hon liknande utmaningar för unga på en tuffare arbetsmarknad.

Men coronaviruset för med sig fler problem för unga än vid tidigare kriser, poängterar hon. 

– En skillnad är att undervisningen inte påverkades på samma sätt då. I dag finns också en större risk att krisen drabbar ungas psykiska hälsa, om du inte kan umgås med kompisar och känner oro över viruset, säger hon. 

I analysen har MUCF följt hur det gått för unga mellan 16 och 24 år som varken jobbade eller studerade 2004.

En fjärdedel av de som lämnade den här gruppen för att antingen jobba eller plugga under åren 2004 till 2007 blev återigen utan jobb eller studieplats när lågkonjunkturen sedan kom 2008. De var alltså extra sårbara för kriser.

– Risken om man hamnar utanför arbetsmarknaden nu och blir en ung person som varken arbetar eller studerar är att man blir kvar i den situationen längre. Vi måste möta de här problemen för att undvika mänskligt lidande och en stor samhällskostnad, säger generaldirektör Lena Nyberg. 

Hon är mycket oroad över att de kommunala chefer som intervjuats inför analysen tror att antalet högstadieelever som inte uppnår gymnasiebehörighet kommer att öka.

De pekar på ökad frånvaro bland både elever och lärare som en förklaring. Myndigheten ser också en risk för att fler av dem som går gymnasiet inte kommer ta examen.

– Det handlar om undervisningens kvalitet, sjukfrånvaro och inställda nationella prov. För de som precis har fått motivation att börja gå till skolan blir det ännu svårare.

I analysen berättar en kommunal chef att de valt att låta eleverna i årskurs tre på gymnasiet gå kvar i skolans lokaler som vanligt, trots att det strider mot Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Kommunen är helt enkelt orolig för att elever inte ska få gymnasieexamen annars. 

Analysen pekar på att kommuner får ökad belastning på socialtjänsten och på utgifter för försörjningsstöd när allt fler unga står utan lön eller studiemedel. 

Samtidigt vittnar kommuner om att möjligheten till praktikplats och arbetsplatsträning för unga har försvunnit i och med coronakrisen.

I flera kommuner så har Arbetsförmedlingens lokala närvaro minskat. Hur tror du att det påverkar nu när många unga behöver hjälp? 
– Vi och många andra arbetar med att öka den lokala samverkan kring de unga men det försvåras av att Arbetsförmedlingen numera inte alltid finns representerad på alla orter.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor vill få i uppdrag av regeringen att följa hur ungas jobbmöjligheter påverkas av corona.

Lena Nyberg säger att de inte kommer med några andra konkreta förslag i analysen. 

– Men mer krävs. Det behövs stödsystem för de som inte får gymnasiekompetens. Vi vet ju också att det finns branscher där det kommer finnas jobb. Då måste det skapas förutsättningar för att unga ska bli anställningsbara där jobben finns, nämligen i vård och omsorg. 

Unga som varken arbetar eller studerar

  • Sedan 2007 har andelen unga som varken arbetar eller studerar i stort sett varit konstant. Det var då MUCF började sina mätningar. Antalet har varierat mellan 140 000 och 170 000 personer. 
  • De här personerna räknas in i gruppen: unga mellan 16–29 år som är folkbokförda i Sverige och som under ett helt kalenderår inte haft inkomster över ett basbelopp (47 300 kronor år 2020), inte haft studiemedel, inte varit registrerad för en utbildning eller inte studerat vid SFI mer än 60 timmar.
  • År 2017 var det nästan 9 procent av de unga mellan 16 och 29 år som varken arbetade eller studerade. Det motsvarade 157 080 personer.

Källa: MUCF