Hemvändande ukrainare lämnar vakuum i Polen

Sedan viruset slog klorna i världen har Ukrainas befolkning vuxit. 

– I går kom siffror från myndigheterna om att 1,7 miljoner återvänt från utlandet. Majoriteten av dem är migrantarbetare, säger Vasyl Andreyev, ordförande för byggfacket Profbud, till Arbetet Global.

Ukraina har blivit Europas största exportör av billig arbetskraft. Den främsta mottagaren har varit grannlandet närmast västerut.

I fjol utfärdade den polska regeringen 1,5 miljoner korttidsvisum för arbetskraftsinvandring till ukrainska medborgare, rapporterar Financial Times. Det är mångdubbelt fler än vad som utfärdades till någon annan nationalitet. 

Sedan Ukrainas ekonomi störtdök för sex år sedan – i kölvattnet av den ryska annekteringen av Krim och kriget i Donbass – har stora skaror sökt sin försörjning i utomlands.

I grannlandet Polen har de bidragit till att dämpa den skriande arbetskraftsbristen som uppstått sedan hundratusentals polacker själva migrerat till bättre betalda jobb utomlands – exempelvis i Sverige.

Sedan 2014 har de ukrainska gästarbetarnas insatser motsvarat 11 procent av Polens bruttonationalprodukt, enligt siffror från landets nationalbank NBP som citeras av al-Jazeera.

Samtidigt skickade arbetsmigranterna hem motsvarande 120 miljarder kronor bara under 2019. 

Men pandemin förändrade allt. När Ukraina i mitten av mars aviserade att landet skulle stoppa alla inresor bytte flödet av människor plötsligt riktning.

Den 27 mars, den sista dagen gränsen var öppen, köade tiotusentals för att ta sig hem. Åtminstone 37 000 lyckades ta sig över. Andra gav upp.

– Ärligt talat var jag chockad av vad jag såg vid gränsen, säger elektrikern Serhyi Tymchuk, som väntade i timmar innan valde att återvända till Polen, till nyhetsbyrån Reuters.

– Om människor hade följt reglerna om social distansering och stått 1,5 meter ifrån varandra hade kön sträckt sig till Krakow.

Ukrainare har fyllt tomrummen i Polens tillverkningsindustri, byggsektor och lantbruk. Och när de nu har vänt hem står arbetskraftsbristen plötsligt återigen för dörren. 

Inom hotell- och restaurangsektorn, som är nedstängd för att minska smittspridningen, är det plötsliga underskottet inget problem.

Men delar av ekonomin är fortfarande i gång, och de polska lantbrukarnas branschorganisation har varnat för att årets fruktskörd kommer gå om intet utan ukrainska gästarbetare. 

Samma dilemma har drabbat byggsektorn. 

– Det är vårt främsta problem, säger Cezary Maczka, som sitter i styrelsen för Polens största byggföretag Budimex, till Financial Times.

– Om du tittar på våra underleverantörer så har vissa av dem 70 procent av sin arbetskraft från Ukraina. De här företagen finns kvar, men på grund av personalbrist så skjuter de upp deadlines för redan beställda jobb.

Polen är inte det enda land som drabbas när coronaviruset nu ritar om spelplanen. Ukrainare har även varit den överlägset största gruppen i Estland, där gästarbetarnas insatser legat bakom en stor del av tillväxten.

Och i Finland har beskedet att Ukraina stoppar alla utresor för säsongsarbetare skapat stor oro i jordbrukssektorn, rapporterar nyhetsbyrån SPT.

Redan innan covid-19 drev hem gästarbetarna hade polska bedömare varnat för att tillgången på ukrainska lågprisanställda kunde komma att sina. 

Den ukrainska ekonomin hade fram till virusutbrottet visat tecken på återhämtning och bristen på kvalificerad arbetskraft hade drivit upp lönerna, något som i sin tur minskar incitamenten att migrera.

Samtidigt har Tyskland öppnat upp för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU, och Polens nationalbank har enligt al-Jazeera uppskattat att en tredjedel av ukrainarna i landet kan komma att söka sig dit.

I fråga om prognoser finns det en tydlig gräns mellan före pandemin och efter pandemin. Men i Ukraina har hemvändarna – trots att den inhemska arbetslösheten enligt Kyiv Post ökat med 22 procent jämfört med samma tidpunkt i fjol – mötts av politisk entusiasm.

President Volodymyr Zelenskyj har talat om massiva infrastruktursatsningar för att möta den förväntade konjunkturnedgången. Och om den centrala roll de tidigare gästarbetarna har att spela när landets nedstängning lyfts den 11 maj.

– Jag tror verkligen att vi måste göra allt för att behålla de här människorna i Ukraina. Vi behöver verkligen er skicklighet och kompetens, sade han enligt Financial Times i ett tal i början av april.

Vasyl Andreyev låter sig inte smittas av presidentens entusiasm.

– Det var ganska populistiskt, som många av hans uttalanden är. Efteråt presenterades en stor vägsatsning. Lönerna skulle ligga på 200 euro i månaden för anläggningsarbete. Det är fullständigt uselt och de flesta bara skrattade åt det.

Dagens lönenivå i den ukrainska byggsektorn ligger åtminstone 35 procent över vad staten föreslog.

– Det är som att regeringen säger ”nu är ni tillbaka och vi vill utnyttja er”, menar Vasyl Andreyev.

När det gäller framtiden är få saker skrivna i sten. Den stundande lågkonjunkturen tycks vara en av dem, men frågan är hur djup den blir.

Vasyl Andreyev menar att regeringens siffror bygger på en glädjekalkyl. 

– Det här året kommer att bli katastrof. Vår regering gör prognosen att ekonomin kommer att krympa 5 procent. Jag betraktar mig själv som optimist och förväntar mig ändå att ekonomin kommer att krympa minst 10 procent. Och arbetslösheten kommer att öka stort, många småföretag har redan gått i konkurs, säger han.

Därför tror byggfackets ordförande att migrantarbetarna, när gränserna väl öppnar, återigen kommer att söka sig mot Europas rikare länder.

– Jag ser inget annat scenario. Jag förväntar mig inte att de stannar och arbetar i Ukraina. Om du har tjänat 1 000 euro i månaden är det inte attraktivt att jobba för en tredjedel av det.