”Corona visar på behovet av en stark välfärd”

Corona påverkar hur vi lever våra liv. Hur vi hälsar på varandra, hur vi handlar mat, hur vi arbetar och hur vi umgås med nära och kära.

Corona har också satt strålkastaren på hur vår välfärd fungerar. Och det som kommer fram i ljuset är inte bara vackert.

Nu höjs röster från höger till vänster om att staten måste skjuta till mer resurser för att komma till rätta med pandemin.

Även de som använt hela sina politiska karriärer till att argumentera för avregleringar och skattesänkningar hoppas nu att pappa staten ska peka med hela handen full med pengar.

Sent ska syndaren vakna tänker vi som i åratal i stället har argumenterat för ett generellt och generöst välfärdssamhälle. 

Det är bra att man tar till extraordinära åtgärder när vi är i en extraordinär situation. Det tillfälliga borttagandet av karensavdraget är bra.

Men när det här är över måste vi som samhälle ta en ordentlig debatt hur vi skapar det starka välfärdssamhälle som vi förväntar oss när olyckan är framme

Men att inte få betalt för att vara hemma och vara sjuk var aldrig bra politik. Det var hela tiden ett signalpolitiskt slagträ för de som tror att andra okynnessjukskriver sig.

I verkligheten har det ökat sjuknärvaron, och det har slagit hårdast mot de med låga inkomster och de som arbetar med barn och sjuka.

Låt oss hoppas att politikerna tar sina förnuft till fånga och gör det tillfälliga permanent. 

Visst är det bra om det nu tillförs resurser för att bekämpa smittan.

Men faktum är att om vår välfärd inte hade satts på svältkost under flera decennier skulle vi ha varit mycket bättre rustade än vi är i dag och vi hade haft en bättre förmåga att stå emot en pandemi.

Det duger nämligen inte att ha en välfärd som knappt klarar av den helt vanliga vardagen.

På våra sjukhus finns det inte längre förråd med helt vanliga förbrukningsvaror för att klara av ens ett mindre stopp i leveransflödet.

Vad den här just-in-time-ideologin kan innebära i praktiken blev regionerna i Uppsala, Dalarna, Sörmland, Västmanland och Örebro varse redan i höstas när den leverantör som vunnit upphandlingen visade sig inkapabel att klara av sitt uppdrag.

Och då var vi inte ens i den samhällskris vi befinner oss i nu.

I Norrtälje har man beslutat att hyvla i hemtjänstens arbetstider. Inte för att behovet är mindre, utan för att det moderatledda styret inte vill tillföra mer resurser.

Rent generellt tar de som arbetar i hemtjänsten hand om fler äldre på mindre tid än vad som var fallet för bara några decennier sedan.

…faktum är att om vår välfärd inte hade satts på svältkost under flera decennier skulle vi ha varit mycket bättre rustade än vi är i dag och vi hade haft en bättre förmåga att stå emot en pandemi

Tror vi att det ökar eller minskar risken för smitta?

Vi kommer att ta oss igenom den här situationen. Trots åratal av missgrepp står sig den svenska välfärden relativt stark.

De som arbetar i den är proffs och kommer i slutändan att fixa det här.

Men när det här är över måste vi som samhälle ta en ordentlig debatt hur vi skapar det starka välfärdssamhälle som vi förväntar oss när olyckan är framme.

När många av de som kan nu jobbar hemifrån kan det också vara värt att skänka en tanke till alla de kommunalare som sliter för att få grundläggande samhällsfunktioner att fungera.

Undersköterskor, barnskötare, brandmän och bussförare kan inte jobba hemifrån.

Att de ska ha tillräckligt många kollegor, ett rimligt arbetsschema och en lön det går att leva på kan till och med vara viktigare att andra har råd att åka till alperna på sportlovet.