Myndigheter vill kunna tipsa varandra för att stoppa arbetslivsbrott
Trots gott samarbete når myndigheterna fram först när brottet är historia. Sekretessregler bromsar arbetet mot kriminalitet i arbetslivet, enligt myndigheterna själva. Nu önskar de ändring.
Tre av fyra nagelsalonger bröt mot Arbetsmiljöverkets regler. Kontroller av byggföretag ledde till att ungefär hälften riskerade avgifter för bland annat brister i personalliggare.
Detta är några resultat av myndighetsgemensamma kontroller på arbetsplatser förra året.
I december 2017 fick åtta myndigheter i uppdrag att under tre år utveckla just gemensamt arbete mot fusk och brott i arbetslivet.
När de nu lämnar en lägesrapport betonar de behovet av fortsatt samarbete men pekar också ut svårigheter. En av dem är sekretessregler.
Pia Bergman, expert på ekonomisk brottslighet på Skatteverket, har upprepade gånger även tidigare lyft att myndigheter inte kan dela relevant information med varandra på grund av sekretess.
Har det rört på sig?
– Man kan säga att fler och fler håller med mig om att detta måste vi lösa. I dagsläget vill nog politiken lösa det men vet inte hur, man är fast i den gamla integritetsdiskussionen, säger hon till Arbetet på torsdagens pressträff om lägesrapporten.
Men finns det inte en problematik rörande integritet om man lättar på sekretessen?
– Jo men jag tror att den diskussionen är, om man får säga så, floskelbaserad. Att man egentligen inte har satt sig in i vad vi pratar om när vi säger att vi har sekretesshinder. Vi begär inte att all information ska delas med alla myndigheter. Men det vi upptäcker som är relevant för en annan myndighets verksamhetsutövning ska vi kunna lämna över direkt.
Pia Bergman tar som exempel att Skatteverket kan komma ut på en arbetsplats och se att arbetare inte är registrerade i personalliggaren.
Samtidigt ser man att samma personer bakåt i tiden har gått på a-kassa. Det kan väcka misstanke om att de jobbar och lyfter a-kassa samtidigt.
– Då vill vi direkt kunna lämna till a-kassan att de bör titta på detta. I dag måste vi först vara säkra på att personerna faktiskt får a-kassa samtidigt och det vet vi inte förrän de lämnar deklarationen.
I Norge finns ett myndighetssamarbete som kallas A-krim. Är det en förebild?
– Både och. I Norge har man också sekretessproblem, där har man löst det så att man samkör en del register i stället. Vi tittar på den modellen men jag tror att vi måste hitta en egen i Sverige.
I myndigheternas gemensamma lägesrapport står att de har vänt sig till arbetsmarknadsdepartementet med en önskan om att få i uppdrag att beskriva problemen med nuvarande lagstiftning, samt peka på lösningar. Men ännu har man inte fått respons.
De medverkande myndigheterna är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket.
Man vet inte exakt hur samarbetet ska fortsätta efter att det nuvarande uppdraget om att ta fram metoder är avslutat efter detta år.