I dag, tisdag, tar Europakommisionen det första steget mot att införa minimilöner i EU.

På en presskonferens under eftermiddagen presenterade arbetsmarknadskommissionären Nicolas Schmit sina planer på hur frågan ska tas vidare.

I dokumentet som presenteras i samband med presskonferensen slås fast att Europakommissionen anser att minimilöner kan införas i Europa.

Kommissionen menar bland annat att situationen för låglönearbetare i Europa har försämrats de senaste åren och att löneklyftorna har ökat.

Men i Sverige är frågan ett rött skynke för i stort sett alla sidor av politiken.

Arbetsmarknadens parter, regering och opposition är alla överens om att den svenska modellen ska värnas från EU-lagstiftning på löneområdet.

I mitten av december träffade Arbetet arbetsmarknadskommissionären Nicolas Schmit som var på besök i Sverige för att bland annat träffa arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) samt parterna.

Kommissionären försökte då lugna de som oroar sig för att den svenska modellen hotas av EU.

– Vi är inte intresserade av att röra den svenska modellen. Vi tycker att den är mycket välfungerande och vill snarare uppmuntra andra länder att ta efter, sa Nicolas Schmit till Arbetet då.

Det första steget i EU:s arbete med minimilöner blir nu att inleda en dialog kring frågan med arbetsmarknadens parter i Europa, enligt dokumentet som presenterades i dag.

Man radar bland annat upp fyra mål med en framtida EU-lagstiftning på området:

  • Minimilönernas nivåer ska bestämmas utifrån de inhemska ekonomiska och sociala villkoren i varje land
  • Skyddet minimilönerna ger till arbetare i EU ska vara effektivt.
  • Arbetsmarknadens parter ska vara involverade i sättandet av minimilöner och uppmuntras till att teckna kollektivavtal.
  • När man slår fast minimilönernas nivå ska man använda sig av tydliga och stabila nationella riktlinjer som uppdateras regelbundet och tillräckligt ofta.

”Det kommer inte att bli minimilöner med en storlek som passar alla. Alla möjliga förslag kommer att reflektera nationella traditioner, oavsett de är kollektivavtal eller lagstiftning”, skriver Nicolas Schmit i ett uttalande tillsammans med dokumentet.

Nu bjuder alltså EU-kommissionen in arbetsmarknadens parter i Europa att svara på vad de tycker om att införa minimilöner och om de anser att kommissionen beskrivit frågan och målen korrekt.

– Det här kommer att ta sex veckor. Efter det kommer det att bli en andra konsultation som också kommer att ta sex veckor. Sen kommer vi att komma tillbaka med ett lagstiftningsförlag som ska presenteras för Europaparlamentet, sa Nicolas Schmit på presskonferensen.

Dagens besked från EU-kommissionen om att gå vidare med frågan oroar Centerpartiets EU-parlamentariker Abir Al-Sahlani, den enda svenska ordinarie ledamoten i Europaparlamentets arbetsmarknadsutskott.

– Jag är fortsatt orolig. Vi har inte sett det fullständiga förslaget än, men klart är redan att den här typen av politiska initiativ endast skapar falska förhoppningar. Frågor som rör lönebildning och medlemsländernas rättstraditioner ska avgöras på hemmaplan, inte av Bryssels byråkrater, säger Abir Al-Sahlani.

Hon fortsätter:

– Nu gäller det att vi fortsatt är på vår vakt. Det är naivt att tro att den sociala pelaren inte skulle påverka den svenska modellen, det är lika naivt av EU-kommissionen att tro att minimilöner råder bot på fattigdom, säger Abir Al-Sahlani.

Inte heller Johan Danielsson, EU-parlamentariker för Socialdemokraterna och LO:s tidigare ansvarige för EU-frågor, lugnades av dagens besked från kommissionen.

– Det lämnar ingen klarhet eller några förtydligande som gör att vi kan känna oss lugna på något sätt. Vi måste fortsätta vårt påverkansarbete för att säkerställa att det kommissionen presenterar är förenligt med vår arbetsmarknadsmodell, säger han.

Han menar att kommissionen inte borde låsa sig vid ett direktiv, alltså EU-lagstiftning, som den enda lösningen för att få upp lönerna i Europa.

– Man skulle kunna göra mycket med en rekommendation kring lönerna om man samtidig kompletterar den med andra initiativ för att stärka arbetstagare och fackliga organisationer. Det jag försöker göra är att bygga förståelse för det och titta på alternativa lösningar.

Finns det någonting som skulle få dig att rösta ja till ett direktiv om minimilöner?
– I dagsläget säger både fack och arbetsgivare här i Sverige att man inte ser på vilket sätt ett direktiv kan utformas så det inte riskerar att underminera vår arbetsmarknadsmodell, och då går det ju inte. Om man tänker presentera ett direktiv, då är bollen hos kommissionen som får se till att övertyga fack och arbetsgivare om att det finns en sån lösning.