Nästa år ska 350 000 medlemmar i Kommunal anställda inom kommuner och regioner få ett nytt kollektivavtal.

På torsdagen överlämnades kraven till arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och arbetsgivarorganisationen Sobona.

Kommunal kräver löneökningar på 3 procent och ytterligare 0,5 procent för yrkesutbildade grupper inom vård, skola och omsorg, till exempel undersköterskor och barnskötare.

De kräver också att det ska kosta pengar för arbetsgivarna att ha delade turer.

De vill också att arbetstiden på natten ska kortas till 32 timmar i veckan och att medlemmarna ska få ytterligare en fridag, vilket skulle innebära tio fridagar på en fyraveckors-period. 

– Det handlar om den svenska välfärden som Kommunal vill stärka men det är också en välfärd som står inför gigantiskt stora utmaningar, rekryteringsbehoven i den svenska välfärden är gigantiska. En halv miljon ska anställas och 220 000 av dem ska jobba i de yrken som Kommunal organiserar. Man måste göra de här jobben attraktivare. I dag lönar det sig mer att reparera en bil än att vårda en människa, säger Kommunals ordförande Tobias Baudin på en pressträff.

Kommunal kräver också att medlemmarna ska ha rätt att ta ut fyra veckors sammanhängande semester mellan juni-augusti.

I dag har många inom framför allt äldreomsorgen svårt att få sin semester under sommarmånaderna på grund av brist på vikarier.

I nuvarande kollektivavtal har det gjorts ett avsteg från semesterlagen som säger att man ska få fyra veckors sammanhängande semester, till att det ”ska eftersträvas”. Det kan dock förhandlas bort till maj eller september.

Kommunal vill också att ett arbetstidskonto införs för alla medlemmar. Arbetstidskonto är en variant av arbetstidsförkortning som innebär att en del av löneutrymmet avsätts, som sedan kan tas ut antingen i ledig tid, pengar eller pensionsavsättning. 

Andra krav som Kommunal ställer på nästa kollektivavtal är att deltidsanställda ska få övertidsersättning så fort de jobbar extra och att visstidsanställda med yrkesutbildning ska få tillsvidareanställning redan efter 12 månader, till skillnad från lagens 24 månader. 

– För att göra våra jobb mer attraktiva kan man inte tycka att yrkesutbildade ska harva på i visstidsanställningar år efter år, säger Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund.

Arbetet med den så kallade heltidsresan ska fortsätta efter 2021 och det ska göras lokala bemanningskartläggningar.

– Heltid måste bli norm, de måste vara även norm även i de kvinnodominerade yrkena. Det är en jämställdhetsfråga, kvinnor måste kunna leva på sitt arbete, säger Lenita Granlund.

Kommunal har också separata krav för bilaga J, som reglerar jourpass på natten inom LSS och innebär att halva tiden räknas som arbetstid och andra hälften ger jourersättning.

Kommunal kräver att det görs ett förtydligande i avtalet om när jourpass kan förläggas, samt att en arbetsgrupp tillsätts som ser över hela bilaga J i relation till heltidsarbete. 

För räddningstjänsten kräver Kommunal högre ersättningar vid storhelger och övertidsarbete och hälsoundersökningar på arbetstid.

Arbetsgivarna i SKR har sagt att de vill se mer flexibla arbetstider och att de förutsätter att Kommunal tar hänsyn till det tuffa ekonomiska läget i kommunerna i avtalsrörelsen. 

Kommunal valde i år att ställa sig utanför LO-samordningen, efter att de inte fått gehör för sitt krav om att yrkesutbildade grupper inom välfärden ska få extra pengar.

Detta innebär att de bedriver sin avtalsrörelse helt på egen hand utan LO i ryggen och inte heller kan förvänta sig stöd från andra förbund vid en eventuell konflikt. 

Kommunals avtal med SKR går ut den sista april 2020. Det är det största avtalet på svensk arbetsmarknad. 

Artikeln är tidigare publicerad i Kommunalarbetaren som tillsammans med Arbetet och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.