LO, PTK och Svenskt Näringsliv har förhandlat sedan våren 2019 om ett nytt system för anställningsskydd och omställning.

”Förhandlingarna har varit omfattande, svåra, komplicerade men konstruktiva”, heter det i ett förslag till avsiktsförklaring som parterna har tagit fram.

Men trots att förhandlingarna har pågått länge och varit omfattande har LO-förbunden inte hållits informerade, enligt de förbund som nu deklarerar att de inte står bakom LO.

– Det var först på måndag kväll i förra veckan som LO-förbundens avtalssekreterare fick se avsiktsförklaringen, säger Tobias Baudin, ordförande för Kommunal. Ingen förankring hade skett dessförinnan. Så kan man inte förhandla.

Källor i andra LO-förbund beskriver hur förslaget till avsiktsförklaring briserade som en bomb, och använder ord som ”haveri” och ”kaos inom LO”.

Den föreslagna avsiktsförklaringen, som Arbetet har tagit del av, är tänkt att slå fast vad parterna har enats om innan las-förhandlingarna tar paus för vårens avtalsrörelse.

Tanken är att förhandlingarna ska återupptas efter avtalsrörelsen, ”tidigast i maj”.

Men parterna ”gör den gemensamma bedömningen” att det finns så goda förutsättningar att komma överens att en arbetsgrupp ska tillsättas för att jobba fram konkreta förslag under tiden.

Uppdraget till denna arbetsgrupp beskrivs i sex punkter, där den första lyder:

”Parternas intention är att begreppet ”saklig grund” i anställningsskyddslagen bör ersättas av en ny reglering. Den nya regleringen bör innebära att en uppsägning från arbetsgivarens sida som strider mot lag eller mot vad som är allmänt godtaget på arbetsmarknaden är otillåten”.

Kravet att det ska finnas ”saklig grund” för uppsägning är den grundläggande spärren i las mot godtyckliga uppsägningar.

Vad ”saklig grund” betyder i praktiken har preciserats i hundratals domar i Arbetsdomstolen genom åren.

Hur spelplanen förändras om denna spärr försvinner beror förstås på hur den nya regleringen utformas i detalj.

Men Kommunal, Byggnads, Fastighets, Målarna och Seko befarar att arbetsgivaren ska få säga upp vem som helst, förutom dem som skyddas av särskild lagstiftning mot diskriminering.

– Tycker arbetsgivaren att du presterar dåligt kan han flytta på dig. Det är redan tyst på arbetsplatserna. Slopas kravet på saklig grund för uppsägning innebär det en våldsam maktförskjutning till arbetsgivarnas fördel, säger Tobias Baudin, som har tagit hjälp av jurister för att värdera formuleringarna i avsiktsförklaringen.

LO och PTK har förhandlat om anställningsskyddet under hot: Om de inte gör upp med arbetsgivarna, så är regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna överens om att utöka undantagen från turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd.

– Men politikerna har inte sagt att kravet på saklig grund för uppsägning är ett problem, betonar Tobias Baudin. Och så går LO med på att slopa det!

Som Kommunal, Byggnads, Fastighets, Målarna och Seko ser det har alltså LO gjort onödigt stora eftergifter.

De förändringar i lagstiftningen som väntar om parterna inte gör upp blir av allt att döma mindre långtgående än de som beskrivs i parternas avsiktsförklaring, hävdar de fem LO-förbunden.

– I januariöverenskommelsen säger regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna att den grundläggande balansen mellan arbetsmarknadens parter ska upprätthållas, tillägger Tobias Baudin.

Men Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare i IF Metall, anser att en uppgörelse mellan parterna är att föredra framför ändrad lagstiftning.

– 25 procent av LO-kvinnorna, och 20 procent av samtliga LO- medlemmar, har en osäker anställning. De problemen var grunden till att vi begärde förhandlingar om trygghet och omställning, och de kvarstår. Därför vill vi fortsätta förhandla, säger Veli-Pekka Säikkälä, som påminner om att IF Metall har stöd i såväl sina egna som LO:s kongressbeslut för den linjen.

Enligt Veli-Pekka Säikkälä är den avsiktsförklaring som fått fem LO-förbund att protestera inte slutgiltig.

– Papper skickas fortfarande fram och tillbaka mellan parterna, säger Veli-Pekka Säikkälä.

– LO har förhandlat sedan i våras, invänder Tobias Baudin. Processen har gått långt, jag har svårt att se att LO kan dra sig ur den position man har intagit.

Frågan är om LO kan fortsätta förhandlingarna om trygghet och omställning när förbund som representerar drygt hälften av medlemmarna inte står bakom.

Formellt är det möjligt, bedömer Veli-Pekka Säikkälä. Enligt sina stadgar har LO två alternativ: ”gemensamma” förhandlingar där LO företräder LO-förbunden, eller ”samordnade” förhandlingar där förbunden agerar under LO:s samordning.

Las-förhandlingarna skulle eventuellt kunna flyttas över från den förra till den senare förhandlingsformen.

– Men det blir svårt för LO att gå in i förhandlingsrummet när en stor del av förbunden inte står bakom, säger Tobias Baudin.

Kommunal har, med Tobias Baudins ord, ”jobbat som galningar” för att hitta en kompromiss som gör att LO kan fortsätta att förhandla.

– Vi har föreslagit att vi och andra förbund ska få vara med i förhandlingsrummet, så att vi är informerade. Men det har LO sagt nej till.

Inom flera av de förbund som hoppat av finns stark kritik mot LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson för hur LO har skött las-förhandlingarna.

– Vår relation till LO är inte den bästa, säger Tobias Baudin. Nyss lämnade vi LO-samordningen inför avtalsrörelsen, och jag sa att jag är orolig för LO:s framtid. Det som har hänt nu är värre.

Läs Torbjörn Johanssons svar här.

Dokumentet som får LO att skaka

”Avsiktsförklaring om ett nytt system för anställningsskydd och omställning” är rubriken på ett dokument som avtalssekreterarna i LO-förbunden fick ta del av i förra veckan, och som är ett resultat av LO:s, PTK:s och Svenskt Näringslivs förhandlingar sedan i våras.

Dokumentet ska visa vad parterna har enats om när förhandlingarna om anställningsskyddet tar paus för vårens avtalsrörelse.

Under pausen ska en arbetsgrupp ta fram konkreta förslag enligt bland annat de här direktiven:

• Begreppet ”saklig grund” i lagen om anställningsskydd, las, ska ersättas av en ny reglering.

• Det ska inte ske någon principiell förändring rörande uppsägningar på grund av arbetsbrist.

• Vid tvist om en uppsägning är tillåten eller inte ”bör, som huvudregel, anställningen inte bestå under tvistetiden och fram till slutgiltigt avgörande. I vissa situationer, såsom vid föreningsrättskränkningar, bör anställningen dock kunna bestå”.

• Då det blir lättare att säga upp tillsvidareanställningar minskar behovet av ”alternativa anställningsformer (inbegriper tidsbegränsade anställningar)”. Alternativa anställningsformer ska därför ses över, och där det inte finns sakliga skäl för att använda dem ska de begränsas.

• Parterna ska utforma ett förstärkt system för omställning. Individen ska ges effektiv hjälp att få ett nytt arbete efter uppsägning, rätt till kompetensutveckling och ersättning under studier.

Bakgrund

• Svenskt Näringsliv har länge hävdat att arbetsgivarnas största problem med lagen om anställningsskydd inte är turordningen vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Det verklig problemet är i stället att det är svårt att säga upp anställda på grund av personliga skäl.

Teknikföretagen har finansierat forskning för att ta fram ett annat system för anställningsskydd än dagens. Att slopa kravet på saklig grund för uppsägning – kärnan i lagen om anställningsskydd – och i stället erbjuda dem som sägs upp mer hjälp har setts som ett radikalt alternativ.