Efter en längre tid av oro och hårt förtryck mot den muslimska uiguriska minoriteten började en lång rad stora läger byggas i Xinjiang i början av 2016, och de kan nu innehålla en miljon människor enligt Human Rights Watch.

Den kinesiska regeringen uppger att det rör sig om institutioner där människor i Xinjiang omskolas under fredliga former och alla uppgifter om övergrepp förnekas.

Men satellitbilder visar på höga stängsel med taggtråd kring lägren och de läckta hemliga kinesiska dokumenten talar om tvång och inlåsningar, enligt ett inslag som sänds i SVT:s Agenda på söndagskvällen.

SVT publicerar materialet i samarbete med journalistnätverket ICIJ och flera ansedda internationella medier.

Ursprungsläckan finns i Kina, men materialet har passerat andra källor både i och utanför Kina. De sistnämnda källorna är uigurer men inga aktivister, enligt ICIJ.

Kinas version motsägs i inslaget av bland andra Zumrat Dawut, en uigurisk kvinna som talar om en händelse i ett läger i Xinjiangs huvudstad Ürümqi i mars 2018.

– Eftersom polisen slog mig så hårt skrek jag ofrivilligt ut Allah. När polisen hörde att jag sade Allah slog de mig ännu hårdare och hårdare. De stampade mig och sade: ’säg till din Allah nu att komma och rädda dig från min hand’. Jag tappade all min energi och kunde inte stå upp, jag blev kraftlös. Hela min kropp var som ett blåmärke, säger hon på uiguriska i inslaget.

Kvinnan Sayragul Sauytbay beskriver en slags tortyrkammare, kallad det svarta rummet, som fanns i ett läger.

– Det fanns en stol med spikar. Spetsarna på spikarna var riktade uppåt. Och det fanns också en stol, en svart stol, som de kallade tigerstolen men den stolen. . . den var. . . när du satt i den var det elektricitet. Du fick elchocker.

Enligt de läckta dokumenten ska människorna i lägren poängsättas utifrån deras uppförande och delas in i tre grupper.

När Sayragul Sauytbay, ovetande om uppgifterna i dokumenten, får frågan om personerna i lägret delades upp i grupper och i så fall hur många bekräftar hon:

– Tre. Det är vad jag såg. Höga poäng, medel och dåliga.

Har strävat efter oberoende

Den autonoma regionen Xinjiang ligger i Kinas nordvästligaste hörn. Med en yta mer än tre gånger så stor som Sveriges utgör regionen en sjättedel av Kina. Över 90 procent av området består av berg, öknar och svårforcerad terräng.

Av Xinjiangs omkring 21 miljoner invånare (folkräkning 2010) tillhör de flesta turkisktalande, muslimska folkgrupper, varav uigurerna — ett av Kinas 55 officiellt erkända minoritetsfolk — är den största med 8—10 miljoner. Den kinesiska invandringen har varit kraftig de senaste årtiondena och drygt 40 procent uppskattas vara han-kineser.

I kinesisk historieskrivning har Xinjiang alltid varit en del av Kina, men graden av inflytande har varierat. Uigurerna har ofta känt en större etnisk och kulturell samhörighet med sina centralasiatiska grannar och strävat efter oberoende.

På senare år har separatiststrävandena i regionen märkts genom flera attentat, som skyllts på muslimska ”terrorister”, och genom den kinesiska regimens hårda reaktioner.

Källa: UI:s Landguiden