Sveriges läkarförbund tillfrågade mellan den 23 september och den 21 oktober i år 3 000 läkare runtom i landet om erfarenheterna av våld och hot.

Totalt besvarade 2 673 enkäten och 30 procent bekräftar att de utsatts, antingen från patienter eller anhöriga till patienter.

Nära hälften av de svarande uppger sig inte heller ha fått någon information om rutiner eller hur man ska agera i hotfulla eller våldsamma situationer.

– När det gäller polisyrket förstår vi att de kan utsättas för våld och hot, men när det gäller inom vården finns inte samma förståelse från politiker och civilsamhället. Ser vi det här som en samhällsfunktion så är läkares arbetssituation en samhällsfråga, säger Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges läkarförbund, till TT.

Våldet inne på sjukhusen diskuteras nu i riksdagen och Heidi Stensmyren hoppas bland annat att sjukhuspersonal kommer att inkluderas som blåljuspersonal, med det stärkta skydd som det innebär.

Och när det gäller utbildning och förbättrade skyddsrutiner är det något som arbetsgivare ”borde ha åtgärdat i går”, anser hon.

– Vi ser därför gärna att regeringen lyssnar på interpellationen och tar till sig av den oro som finns bland läkare och sjukvårdspersonal, säger Heidi Stensmyren.

I dag är läkares och sjukvårdspersonals arbetsplats inte tillräckligt säker, det saknas bland annat fysiskt skydd i form av skalskydd, samt rutiner kring omhändertagande och det finns också ett mörkertal när det gäller oanmälda fall av hot och våld.

Skyndsamma politiska reformer är därför nödvändiga för att inte äventyra svensk sjukvård på sikt, menar Heidi Stensmyren.

– Risken är annars att färre vågar söka sig till sjukvårdsyrket, säger hon.

Klas Lundström/TT