Polisen: ”Efterfrågan styr tvångsarbetet”
Förra året anmäldes 29 brott om tvångsarbete i Sverige, enligt en ny rapport. Men mörkertalet är stort. Stat, kommun och landsting behöver bli bättre på att kontrollera företagen de köper sina tjänster ifrån, hävdar Per Englund, kriminalinspektör på Noa.
2018 infördes ett nytt brott i brottsbalken benämnt människoexploatering, som ska fånga upp de fall som inte ryms inom lagen mot tvångsarbete.
Det kan handla om att arbeta oavlönat eller under oacceptabla säkerhetsrisker.
Enligt en ny rapport från polisen anmäldes förra året 29 brott rörande människohandel för tvångsarbete, 24 vuxna och fem barn.
När det gäller människohandel i stort är offren oftast kvinnor, men i kategorin tvångsarbete är männen i majoritet, enligt Per Englund, kriminalinspektör på Nationella operativa avdelningen, Noa.
Tillvägagångssättet är oftast att människorna lockas till Sverige med arbetserbjudanden, men att de efter ankomsten får besked om att villkoren förändrats.
Det är ett sätt för människosmugglare att tjäna pengar på utsatta människor som vill fly från sina hemländer, hävdar Per Englund.
– Målsäganden tror att han ska få ett riktigt arbete med bra betalt i Sverige, men får ett annat arbete till andra villkor. De blir vilseledda redan från start, säger han.
Rapporten visar också att tvångsarbete sällan anmäls och kan vara svårt att bevisa.
Dels för att offren kan vara rädda för repressalier, men dels även för att människorna som utnyttjas inte alltid vill se sig som offer.
– Många av de här männen håller det inom sig. De känner att de som vuxna män inte ska ha blivit lurade på det här sättet, säger Per Englund.
Han anser att stödet och skyddet till brottsoffren fortfarande är bristfälligt.
– Vi har till exempel inte ordentliga boenden för dem. För kvinnor som är utnyttjade sexuellt och för barn finns det bra boenden, men män har vi inte sådana hem för. Men jag vet att Frälsningsarmén tittar på den frågan nu.
Arbetarna som lockats till Sverige rör sig oftast fritt, men är kontrollerade genom hot, att de fråntagits sina pass eller satts i skuld till dem som organiserar verksamheten.
De drabbade kommer i första hand från länder utanför EU, som Vietnam, Afghanistan, Bangladesh, Kongo, Pakistan, Uganda, Ukraina, Jordanien, Marocko, Ryssland, Peru och Gambia, men även från Rumänien.
Brottsoffren har främst arbetat i skrot-, bygg- eller restaurangbranscherna, på nagelsalonger och inom bärindustrin. Just byggbranschen vill Per Englund att det tittas närmare på.
– När det gäller byggbranschen har vi ett stort inflöde av människor som inte har tillstånd att arbeta i Sverige, och då kan det röra sig om människohandel. Jag tror att det finns ett väldigt stort mörkertal, säger han.
Han understryker att det är efterfrågan som styr om det finns tvångsarbete.
– Människohandeln utgörs av tre parter, människohandlaren, den exploaterade som vill kunna försörja sig och sin familj samt den som vill ha tjänsten. Upphandlare som stat, kommun och landsting behöver titta på vad det är för företag de köper sina tjänster ifrån.
Finns det ingen efterfrågan finns det inget brott, betonar Per Englund.
– Köper man hela tiden den billigaste tjänsten kommer brottsligheten finnas kvar.
Exempel på ärenden om människohandel för tvångsarbete:
- En asiatisk man misstänktes ha utnyttjats inom restaurangbranschen, genom arbete under orimliga villkor. Arbetsgivaren planerade att rekrytera fler från samma land. Efter inspektion och kontakt med facket fick mannen bättre arbetsvillkor, vilket gjorde att det inte fanns tillräckliga skäl för åtal.
- En man från Syrien som fått avslag på sin asylansökan tvingades arbeta på ett bageri tolv timmar om dagen, sju dagar i veckan under sju månader utan att få någon lön. Förundersökning pågår.
- En kvinna flydde från en ambassad i Stockholm där hon skött hushållet och tre barn. I förhör med polisen berättade kvinnan att hon tvingats arbeta varje dag mellan 06.30 och 21.30. Sammanlagt fick hon 3 000 kronor för två års arbete och blev fråntagen pass och id-kort. Ärendet lades ned av åklagaren eftersom de misstänkta har diplomatisk immunitet.
- En kvinna från Vietnam arbetade tio timmar per dag under sex dagar i veckan. Hon tvingades dessutom betala tillbaka delar av lönen till arbetsgivaren. När hon ifrågasatte detta blev hon uppsagd och utsatt för hot.
Källa: Rapporten Människohandel för sexuella och andra ändamål, Polismyndigheten.