Kommunal har tidigare stött märket, att fack och arbetsgivare inom den konkurrensutsatta exportindustrin träffar avtal som blir en norm för andra på arbetsmarknaden.

Men det kan förbundet inte längre ställa upp på.

– Det har inte varit möjligt i år att enas om krav som gör det möjligt för oss att kräva mer för våra medlemmar med yrkesutbildning inom vård, skola och omsorg. I det läget kan jag aldrig försvara märket, säger Kommunals ordförande Tobias Baudin.

Niclas Lindahl markerar dock att Kommunal inte ska förvänta sig mer än vad andra får i förhandlingarna om nya löner och villkor i kommuner och regioner.

SKL har förhandlingsordningar med alla berörda fackförbund, utom Kommunal och Läkarförbundet, där det står att den konkurrensutsatta sektorn har en lönenormerande roll.

– Från vår sida finns inget undantag för dessa två förbund. Vi måste förhålla oss till märket, säger Niclas Lindahl.

Han vill inte kommentera Kommunals avtalskrav i övrigt förrän de överlämnas till SKL i mitten av december.

Men han delar Kommunals kritik mot den låglönesatsning som ingår i LO:s samordning inför avtalsrörelsen.

Den innebär extra pengar, utöver vad andra får, till de som tjänar under 26 100 kronor i månaden.

– Det passar oss väldigt dåligt. Vi ser inget behov av att i de centrala avtalen höja de lägsta lönerna. Vår linje är att det ska vara lokal lönebildning.

Av samma skäl vill inte Niclas Lindahl ställa upp på Kommunals krav om att i stället satsa på felvärderade yrkesgrupper inom vård, skola och omsorg.

– Inte i det centrala avtalet. I den lokala lönebildningen kan det däremot finnas behov av att gynna kompetensutveckling genom lönedifferentiering, säger han.

Artikeln är tidigare publicerad i Kommunalarbetaren som tillsammans med Arbetet och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.