”Bygg ut undervisningen om arbetsrätt”
Skolverkets förslag att ta bort ämnet arbetsrätt ur läroplanen är skadligt. Arbetet är en viktig del av våra liv och det är helt centralt att vi vet hur det fungerar och vilka rättigheter vi har, skriver Gustaf Järsberg.
Man måste skapa förståelse för hur individen kan påverka direkt på sin arbetsplats, vilka organisationer som företräder dem och att arbetsmarknaders organisationer i sin tur är demokratiska organisationer där man som medlem kan påverka, skriver Gustaf Järsberg.
Skolverket förslår att arbetsrätt inte längre ska ingå som eget ämne i läroplanen.
Att inte ha specifika mål i kursplanen för att adressera arbetsmiljö, arbetsrätt och arbetsmarknadens uppbyggnad är ett misstag som skulle få konsekvenser.
Utan djupare förståelse för arbetsrätt och den svenska arbetsmarknadsmodellen kommer människor i än högre utsträckning att utnyttjas.
Kunskapsnivån är redan i dag för låg. Den här delen av utbildningen borde utvidgas, inte avvecklas.
Ungdomar blir lätt offer för egna regler hos oseriösa aktörer. Utan kunskap bildar man sig snabbt en egen uppfattning om hur arbetsrätten ser ut.
Genom amerikanska filmer får vi till oss USA:s bild av arbete och arbetsvillkor. Där har den anställde långt färre rättigheter än vi i Sverige.
Ungdomar får intrycket att man kan bli uppsagd för att man spiller kaffe på sin arbetsgivare, för det har man sett på film.
När LO varje år genomför sin årliga Facket på sommarjobbet så hittar man alltid någon arbetsgivare med sommarjobbare som har konstiga anställningsförhållanden eller svarta löner. Varje år.
Jag vet för jag har själv som yngre varit ansvarig för sådana kampanjer under ett par år i norra Skåne.
En finurlig arbetsgivare drog ”skatten” själv åt de anställda. Alltså de fick svart lön som sedan blev mindre, då arbetsgivaren drog ”skatt”. Fiffigt.
Om vi vill ha medborgare som verkligen förstår hur arbetsmarknaden fungerar, vad dom kan förvänta sig av dess olika aktörer, så kan det inte lämnas som instick i andra delar av undervisningen
Och de unga som jobbade såg inget konstigt med det.
Några ungdomar fick ”provjobba” utan lön en vecka. Arbetsgivaren skulle meddela om de fick jobba resten av månaden. Naturligtvis blev det inte så, utan nästa ungdom fick ”provjobba” nästa vecka.
Att få ett anställningsbevis kan också vara problematiskt. Eller att få ett lönebesked.
Mot denna bakgrund är förslaget att inte längre prata om dessa saker och adressera dem som egna ämnen i skolan direkt skadligt.
Och då har vi ändå inte adresserat den verkliga skadan ännu.
Ungdomar och unga vuxna är ofta överrepresenterade i arbetsskadestatistiken.
Dåliga instruktioner ihop med en oförmåga att kunna ställa krav eller förstå att man har rättigheter inom arbetsmiljön skapar väldigt olyckliga omständigheter. Ibland med dödlig utgång.
Skolans roll är enligt skollagen att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
Då måste arbetslivet och dess omständigheter adresseras. Den måste förklaras tidigt och förmedla en förståelse för att det finns en högst naturlig motsättning mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Inte att arbetsgivare är onda eller dåliga, eller att arbetstagare alltid har rätt, utan det dom har två olika prioriteringar och att dessa inte sällan går rakt mot varandra.
Ungdomar blir lätt offer för egna regler hos oseriösa aktörer. Utan kunskap bildar man sig snabbt en egen uppfattning om hur arbetsrätten ser ut
Just samhällskunskapen har som mål att undervisningen ska ge eleverna förståelse för vad det innebär att vara en aktiv och ansvarstagande medborgare.
Och där spelar arbetet en stor roll. Kanske den största.
Man måste skapa förståelse för hur individen kan påverka direkt på sin arbetsplats, vilka organisationer som företräder dem och att arbetsmarknaders organisationer i sin tur är demokratiska organisationer där man som medlem kan påverka.
Om vi vill ha medborgare som verkligen förstår hur arbetsmarknaden fungerar, vad dom kan förvänta sig av dess olika aktörer, så kan det inte lämnas som instick i andra delar av undervisningen.
Man måste få tiden att verkligen förstå varför arbetsmarknaden och arbetsmiljön i Sverige ser ut som den gör.
Det kommer att var en betydande del i individens fortsatta yrkesverksamma liv, och deras roll som medborgare i ett demokratiskt Sverige.
Så tänk om Skolverket, och förstå hur viktigt det är att medborgarna förstår samhället och en av det viktigaste rollerna i det – arbetet.
