Jämställdheten på den europeiska arbetsmarknaden ökar men det går långsamt, visar en ny rapport från European Institute for Gender Equality, EIGE. 

Sedan 2005 har institutet mätt jämställdheten i EU:s medlemsländer och EU som helhet. 

Ett av de mål som ingår i den politiska strategin Europa 2020 är att sysselsättningsgraden för kvinnor och män ska vara 75 procent för respektive kön. 

2018 var 79 procent av alla män i EU sysselsatta och målet därmed nått. Samma år var sysselsättningsgraden för kvinnor 67 procent och det är alltså fortfarande långt kvar till nästa års mål. 

Minst andel kvinnor på arbetsmarknaden hittas inom sektorer som informationsteknik.

Med ökad jämställdhet på detta område spår EU att unionens BNP kan öka med 820 miljarder euro, närmare 9 000 miljarder kronor, och skapa 1,2 miljoner jobb fram till år 2050.  

Vad gäller heltidsarbete skiljer det sig också rejält mellan könen.

Under 2017 hade 57 procent av alla män ett heltidsarbete, medan motsvarande siffra för kvinnor var 41 procent. 

Lägst andel heltidsarbetande kvinnor hittas i Grekland, Italien och Spanien. Högst andel finns i Sverige, Estland och Litauen. 

Sverige rankas återigen högst i EIGE:s kartläggning. 

Jämställdheten mäts inom sex olika områden: arbete, ekonomi, kunskap, tid, makt och hälsa. Och Sverige är det mest jämställda EU-landet på alla områden utom ekonomi.   

– Det är självklart glädjande att Sverige återigen utses som bäst i klassen i EU gällande jämställdhetsarbetet. Vi har dock lång väg kvar innan vi kan kalla oss helt jämställda, inte minst när det gäller löneskillnader mellan kvinnor och män, säger Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister, i ett uttalande. 

Joa Bergold, utredare på LO, anser att den politiska diskussionen kring ett mer hållbart och jämställt arbetsliv glider allt längre från LO-yrken.

– Det pratas om mer flexibilitet, jobba hemifrån och bestämma över sina arbetstider. Men det gäller enbart tjänstemän som kan ta med sin dator överallt, säger hon. 

Joa Bergold är utredare på LO och bevakar välfärdspolitik, jämställdhetspolitik, klass och kön. Bild: LO

Rent konkret tycker Joa Bergold att det behövs stora satsningar på kvinnodominerande yrken i Sverige.

Framförallt vill hon se lönelyft så att inte kvinnor i dessa yrkesgrupper fortsätter att vara de som tar störst ansvar för hem och barn, vilket syns ännu tydligare i andra EU-länder. 

– I många EU-länder är bristen på subventionerad barnomsorg stor och då lönar det sig inte att arbeta. Det behövs bättre social infrastruktur, som generösare öppettider i förskolan, både i Sverige och resten av EU. 

Enligt EIGE har Cypern och Malta varit väldigt bra på att öka jämställdheten mellan kvinnor och män sedan mätningarna inleddes 2005.

Däremot går det trögare för Italien, Grekland och Rumänien.