Chefen tjänade på att korta arbetsveckan med en dag

Andrew Barnes heter en entreprenör från Nya Zeeland som berättar att hans personal är orolig för vad som kan hända då han reser.

– För det är den enda gången jag får tid över till att läsa, säger han i en Ted-föreläsning på nätet. 

Ett exempel är den gången han slog sig ned i en flygstol och läste en artikel i den ansedda ekonomitidskriften The Economist.

Den handlade om att britterna endast är produktiva två och en halvtimme av sin arbetsdag. Kanadenserna var endast produktiva en och en halv timme av sin arbetsdag.

Resten av tiden då?

De anställda kom till jobbet, småpratade, drack kaffe, svarade på några mejl och kollade på Facebook och andra sociala medier och började jobba. Sen knackade någon dem på axeln och bad om hjälp. 

– Om någon stör dig på det sättet så motsvarar det att IQ sjunker med tio eller att du jobbar med marijuana i kroppen.

Sen fortsätter du jobba och så måste du ringa till rörmokaren. Sen jobbar du lite till, blir avbruten av ett sms från barnen.

– Tänk på det! Det här händer under din arbetstid. Under den tid då jag är chef!, säger Andrew Barnes under Ted-föreläsningen.

Video från YouTube

Genom att börja spela videon godkänner du YouTubes dataskydsspolicy.

Ja, visa innehållet

Källa: https://youtu.be/xjgqCgoxElw

Andrew Barnes lösning var att hans företag – nyazeeländska förvaltningsbolaget Perpetual Guardian – slopade en arbetsdag och införde fyradagarsvecka.

De cirka 250 anställda fick dessutom behålla sin lön.

Företagets styrelse var tveksam men gick med på förslaget som infördes förra året. När nu två forskare från universitet i Auckland utvärderat vilken effekt det fick visar det sig att företaget klarar sig fint och personalen ännu bättre. 

Produktionen ökade inte men låg kvar på ungefär samma nivå som tidigare.

Personalen fokuserade mer på sitt arbete under den tiden de var på jobbet. Onödiga avbrott och användande av sociala medier minskade 

Andrew Barnes förklarar det med att de anställda känner ett större personligt ansvar och blev mer engagerade i sitt jobb.

Dessutom ledde arbetstidsförkortningen till att stressnivåerna sjönk, förtroendet för cheferna växte och att flera anställda vittnade om att det var lättare att få livet att gå ihop.

Enligt Andrew Barnes visar detta att vi är fast i ett gammalt 1800-tals tänkande i vår syn på arbete. 

– Våra jobb har gått i från att vara industriella och fysiska till att vara sociala och psykiska. Därför borde också formerna för arbetet ändras, säger han till Dagens Nyheter.

Under industrialismens barndom växte industrijobben fram. 

Vid de löpande banden kunde ingen göra Facebookuppdateringar.

När man jobbade så jobbade man. Under fritiden fanns inga jobbmejl att svara på eller outtalade förväntningar om att hålla sig uppdaterad. 

Jobbet och fritiden har nu allt mer flutit ihop.

Det som händer på fritiden påverkar arbetet, och tvärtom. Genom att skapa en bättre fritid för de anställda så kan även jobbet bli bättre.

Enligt Andrew Barnes kan införandet av en fyradagarsvecka också vara klimatsmart eftersom pendlandet skulle kunna minska.

Även löneskillnaderna mellan män och kvinnor skulle kunna minska eftersom kvinnor, som i dag ofta går ned till deltid efter att de fått barn, fortfarande får en heltidslön.

Men samtidigt som vissa förespråkar fyradagarsvecka så kämpar många för att få heltidsjobb. Till exempel är det många handelsanställda som vill ha heltidsjobb. 

Förutsättningarna ser olika ut i olika branscher. Den som står vid en fabrikslina eller dagligen behandlar många patienter har inte lyxen att då och då kunna kolla sin telefon eller ringa till tandläkaren eller hantverkaren.  

Frågan om kortare arbetstid dyker då och då upp och förslagen ser lite olika ut.

Fyradagarsveckan är en idé, en till semestervecka eller sextimmars arbetsdag är andra tankar som presenterats. 

När fackförbundet Kommunal höll kongress i våras fanns ett 60-tal motioner om kortare arbetstid.

Men trots alla drömmar om mer fritid så har det egentligen har det inte hänt särskilt mycket med arbetstiden de senaste 40 åren. 

En heltidsvecka för en anställd är i genomsnitt 41,2 timmar i EU-länderna visar statistik från Eurostat och i Sverige är en normal heltid 40 timmar.

Andrew Barnes är en av flera som i dag påstår att det finns en trend där allt fler kräver en förkortning av arbetstid. 

Den bakomliggande tanken är att ny teknik, artificiell intelligens och en växande gigekonomi har ökat produktiviteten.

I stället för att ta ut denna förbättring i lön är förslaget att korta arbetstiden. 

I Sverige är det sociologen Roland Paulsen som argumenterat för kortare arbetstid.

Internationellt har liknande argument förts fram av den amerikanska nationalekonomen och debattören Jeremy Rifkin som hävdar att behovet av lönearbete har minskat tack vare ny teknik. Vi borde i stället vara mer lediga och odla vår kulturella intressen, hävdar han.

På allt fler håll förs det fram argument om att införa medborgarlön, eller basinkomst som det också kallas.

I Italien, Kanada och Finland pågår nu försök för att se vad som händer om medborgare får pengar utan krav på motprestationer. I praktiken innebär det att man skulle kunna få lön för att göra vad man vill. 

Då idéer som dessa presenteras så är förhoppningarna stora. I bland för stora, hävdar välfärdsforskaren Andreas Bergh på Institutet för näringslivsforskning.

– Det finns ofta helt orealistiska förväntningar på vad en basinkomst eller medborgalön skulle kunna leda till.

Andreas Bergh säger att det finns två olika sätt att argumentera för basinkomst. 

Det ena är att det måste införas som ett sätt att lindra effekten av den massarbetslöshet som kan uppstå då robotiseringen och digitaliseringen leder till att vi blir av med jobben.

Det andra argumentet är att om vi inför detta så kommer kulturlivet blomstra och människans skaparförmåga frigöras. 

– Men inget av dessa synsätt har stöd i forskningen. Det är enbart förhoppningar. 

Men Andreas Bergh säger att det finns ett annat skäl till att basinkomst kan vara en bra idé.

– Det kan vara ett billigare och enklare sätt att stödja människor som har försörjningssvårigheter. 

Vilken effekt en sådan skulle få beror helt på hur dessa program utformas och hur stor ersättning till medborgarna blir.

En intressant aspekt är att förslagen om medborgarlön inte har någon ideologisk hemvist. Det finns förespråkare och kritiker både inom högern och vänstern. 

En frihetlig vänster hävdar att förslaget är bra eftersom människor kan slippa sälja sin arbetskraft. Andra är kritiska och anser att de rika endast avstår skärvor för att upprätthålla ett kapitalistiskt system.

Inom högern finns en liknande kluvenhet. De positiva säger att en basinkomst leder till billigare välfärdssystem, vilket även nationalekonomen Milton Friedman varit inne på.

Andra högerdebattörer hävdar att det är principiellt fel att göra det möjligt att leva på andra människors arbete.