Moderaterna: Spara 10 miljarder på sjukförsäkringen

10 miljarder. Så mycket vill Moderaterna spara på sjukpenningen och sjukersättningen jämfört med regeringen enligt sin skuggbudget.

För att klara av det vill partiet genomföra en rad stora förändringar för den som sjukskriver sig.

De vill sänka taket i sjukförsäkringen, och införa en extra karensdag den 15:e dagen av en sjukdom.

Man vill också skärpa kraven för den som ska få sjukersättning, det som tidigare kallades förtidspension.

Målet är, enligt skuggbudgeten att ”stärka incitamenten att komma tillbaka till arbete tidigare än i dag.”

Frågan om sjukförsäkringen splittrar M och KD som förra året gick fram med en gemensam budget. KD vill också minska kostnaderna för sjukpenningen och sjukersättningen med knappt 500 miljoner kronor. Alltså betydligt mindre än sitt samarbetsparti.

När det gäller arbetsmarknadspolitiken, vill Moderaterna dra tillbaka de ökade anslag till Arbetsförmedlingen som regeringen la fram i sin budget efter de stora nedskärningarna som följde av det senaste årets M-KD-budget.

”Det är inte mer pengar och nya uppdrag till Arbetsförmedlingen som krävs nu, svensk arbetsförmedling behöver reformeras och effektiviseras.” skriver partiet.

Moderaterna vill också minska kostnaderna för a-kassan med 1,9 miljarder genom att bland annat begränsa antalet ersättningsdagar till ett år och sänka den maximala summan man kan få per dag.

Partiet är också det enda som vill minska kostnaderna för Arbetsmiljöverket jämfört med regeringens förslag. Minskningen som föreslås är 8 miljoner kronor.

De mest radikala förändringarna på arbetsmarknadsområdet i kronor och ören står Sverigedemokraterna för i sin skuggbudget.

Partiet vill kapa kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program, exempelvis praktiker eller arbetmarknadsutbildningar, med hälften, från omkring 9 miljarder till 4,5. Samtidigt ökar man anslagen till a-kassan med ungefär lika mycket.

Sverigedemokraterna stryker också helt etableringsersättningen till nyanlända samt kapar 2,5 miljarder från posten ”nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar”.

Man ger också Arbetsförmedlingen 1,1 miljarder mindre att röra sig med i förvaltningskostnader jämfört med regeringens budget. Det vill säga kostnaderna för bland annat personal och kontor.

Totalt handlar det om besparingar på nästan 5,2 miljarder på arbetsmarknadsområdet.

4,2 av de miljarderna handlar alltså om pengar som till stor del bekostar arbetslösas uppehälle genom subventionerade anställningar och olika typer av arbetsmarknadspolitiska program.

När partiet själva presenterade sin budgetmotion tryckte man särskilt på sin satsning på 5 miljarder extra till kommunerna nästa år som en stor satsning på välfärden.

Men bryter man ner siffrorna går det alltså att hitta nästan lika stora besparingar på arbetsmarknadsområdet – besparingar som riskerar att landa på kommunerna.

Partiet skriver också i specifikationerna till budgeten att kommunsatsningen är just en kompensation för neddragningarna på arbetsmarknadsområdet.

Eva Mörk, professor i nationalekonomi, menar att det ofta är svårt att räkna på budgetsatsningar då många saker i en statsbudget påverkar kommunernas ekonomiska situation.

– Om man höjer statsbidragen men sen gör andra förändringar som höjer kommunernas kostnader så kommer det naturligtvis att innebära att de höjda statsbidragen går till annat än det man vill att de ska göra.

Just besparingar på arbetsmarknadsområdet riskerar exempelvis att öka kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd, det som tidigare kallades för socialbidrag, menar hon.

 – Vi vet att kommunerna i sista hand är ansvariga för att folk ska ha en försörjning.