2017 kom de första rapporterna om att Kinas kommunistparti spärrade in muslimer, från folkgruppen uigurer, i arbetsläger i regionen Xinjiang.

Där tvingas de också ge upp sin religion och sitt språk.

Enligt uppgifter från bland annat FN och Human Rights Watch sitter mer än en miljon människor i arbetsläger som enligt Xinjiangs delstatsregering är arbetsträningscenter för människor som misstänks för småbrott.

Amerikanska public service-kanalen NPR har nyligen besökt Kazakstan och intervjuat släktingar till fångar i arbetsläger. Enligt vittnesmålen förs nu många uigurer från arbetsläger till formella fängelser.

Bland annat intervjuar NPR Aibota Zhanibek vars syster och mamma har suttit i arbetsläger och tvingats producera mattor och handdukar utan betalning.

Systern, Kunekai Zhanibek, släpptes i augusti och fick enligt myndigheterna ett jobb i Xinjiangs huvudstad Urumqi.

Aibota Zhanibeks mamma har däremot dömts till ett 20 år långt fängelsestraff för att bland annat ha ”stört den sociala ordningen” i arbetslägret.

NPR har talat med 26 släktingar och fem tidigare fångar som berättar om hur domstolarna i Xinjiang genomför hastiga rättegångar och dömer människor till långa fängelsestraff.

Enligt vittnesmålen gäller majoriteten av domarna muslimska medborgare.

NPR visar i en sammanställning hur andelen åtal från domstolar i Xinjiang ökat markant de senaste åren i förhållande till övriga domstolar i Kina.

Mellan 2017 och 2018 steg antalet åtal i Xinjiang från 216 000 till 363 000.

Tjänstemän i Xinjiang hävdar å sin sida att de allra flesta som suttit i arbetsläger nu får möjlighet att komma hem och att 90 procent får ett lämpligt jobb.