Finland mer aktivt än Sverige för att nå FN-målen

Fattigdom och hunger ska utrotas. Hälsan ska bli bättre, utsläppen minska och antalet dödade i trafiken halveras. 

Det var en ambitiös plan som FN godtog 2015 då de ställde upp 17 mål för vända skutan och skapa en hållbar värld fram till år 2030. 

Men frågan är hur det går?

FN-chefen António Guterres har flera gånger larmat om att det går för långsamt. 

I veckan kom SCB som mäter hur vi lever upp till Agenda 2030 med sin årliga rapport. 

– Sverige ligger bra till jämfört med många andra länder men i Finland har de kommit ännu längre, sammanfattar Sofia Svarfvar rapporten.

Hon är policysamordnare för Agenda 2030-frågor på Concord Sverige som är en plattform för 68 organisationer inom civilsamhället.

Sofia Svarfvar tycker att den finska riksdagen är betydligt mer engagerad i Agenda 2030-frågor än vad den svenska är. 

– Där undersöker man nu möjligheten att föra in FN:s globala mål i sin nationella budget. 

I Sverige är det ännu inte klart hur vi ska jobba med frågorna.

Nästa år löper den nuvarande handlingsplanen ut och det finns ännu inte något politiskt beslut om hur arbetet ska fortsätta sedan. 

Enligt SCB så sköter vi oss ändå ganska bra. Men det räcker inte. Det behövs flera krafttag för att Sverige ska leva upp till de 17 målen.

Utsläppen är för stora. Sverige når inte sina nationella mål om noll nettoutsläpp av klimatgaser senast 2045 om vi inte gör en kraftig minskning.

Ett problem är att koldioxidutsläppen inte sjunker tillräckligt snabbt. Den svenska konsumtionen, som innebär att vi importerar varor som tillverkats i andra länder, driver också upp utsläppen utomlands.

Havet är förorenat och djurlivet hotat. För många arter utrotas och vi kommer inte att uppnå målen om ett hållbart nyttjande.

Målen i Agenda 2030 rör i stort sett hela samhällslivet. Allt ifrån klimat och jobb till säkerhet och samarbete.

SCB:s rapport är som en samhällstermometer då den beskriver tillståndet i Sverige inom många områden. Brottsligheten är en.

SCB noterar där en oroande trend.

Det dödliga våldet har ökat de senaste fem åren. Men även om våldet är ett växande problem så dödas färre i Sverige än i de flesta andra länder och nivån ligger nu på samma nivå som den gjorde 2002.

Andra problem är att allt fler unga mobbas och människohandel blir vanligare, liksom en ökande trångboddhet.

Men enligt SCB finns det också en rad positiva förändringar. Arbetet med att förebygga våld mot kvinnor har blivit bättre, antalet forskare har blivit fler och valdeltagandet ökat. 

När det kommer till ekonomisk jämställdhet (mål 5) uppfyller Sverige kraven i Agenda 2030. Sedan 1990-talet har dock andelen fattiga – som har en inkomst under 60 procent av medianinkomsten – ökat.

Ett annat mål är att stärka den globala hälsan och välbefinnandet (mål 3). Det ser bra ut för Sverige där mödra- och spädbarnsdödligheten är låg jämfört med andra länder.

Allt färre dör också i förtid vilket bland annat beror på att dödstalen i hjärt- och kärlsjukdomar minskat kraftigt.

Flera av dessa sjukdomar orsakas av luftföroreningar och små partiklar som finns i luften. Enligt Naturvårdsverket har mängden små partiklar mer än halverats sedan 1990.

Svenskarna röker och dricker också mindre. 2017 drack svensken nio liter ren alkohol vilket kan jämföras med 2002 då konsumtionen var som högst (10,5 liter). 

Svenska börsbolag lägger globala mål åt sidan

Global

SCB har även tittat på hur Sverige har bidragit till en bättre hälsa och sjukvård i fattigare länder och det svenska biståndet inom detta område har ökat från 538 miljoner kronor 2015 till 900 miljoner kronor 2018.

Ett av de viktigaste målen för facken runt om i världen handlar om anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (mål 8).

Det handlar om att både se till att arbetsvillkoren är goda, sysselsättningen hög och att det finns ekonomisk tillväxt. 

Under de kommande 20 åren så väntas den globala arbetskraften öka med 800 miljoner människor. Det krävs med andra ord att många nya jobb skapas. 

I Sverige har vi de senaste åren haft en snabbt växande ekonomi, vilket beror på en växande befolkning. SCB har även tittat på inkomstutvecklingen i Sverige och konstaterar att det är manliga chefer över 55 år som höjt sin lön mest mellan 2015 och 2018. 

SCB har också mätt utanförskapet bland unga – de som är mellan 15 och 24 år och varken jobbar eller pluggar – och slår fast att andelen sjunkit från 7,2 procent år 2014 till 6,2 procent 2018.

För att göra det lättare att genomföra Agenda 2030 har 169 delmål satts upp. 21 av målen ska vara uppnådda redan nästa år, 2020.  

Sofia Svarfvar säger att hon ändå vill vara positiv, att det som är viktigt är att världen har kommit överens om en gemensam väg framåt.

Ett sådant mål är till exempel halvera antalet döda och skadade i trafiken (delmål 3.6). Det målet kan bli svårt att uppnå, enligt SCB. Det är samma sak med att nå det marina målet som handlar om att skapa ett hållbart fiske- och skaldjursbestånd.  

Nästa år, 2020, är det tänkt att världens länder ska ha genomfört 21 av de 169 delmålen, varav de två exemplen ovan ska vara genomförda.

När Sofia Svarfvar på Concord blickar utanför Sveriges gränser ser även hon att världen tagit flera steg framåt för att nå målen men att mycket återstår.

– Den extrema fattigdomen minskar något, men inte tillräckligt. Hungern ökar. I jämställdhetsfrågor går det bakåt och så har vi klimatkrisen på det.