Känner du också av hösttröttheten när dagarna blir kortare?

Kanske orkar och hinner du inte riktigt med det som får dig att må bra?

Så är det för många, men de anställda på statliga Kammarkollegiet har bättre möjlighet att få i alla fall en timme i veckan där deras välmående är i fokus.

Till skillnad från många andra arbetsplatser som har friskvårdstimme där de anställda får träna på betald arbetstid, har myndigheten en så kallad livsvårdstimme. 

– Friskvård förknippas ofta med pulshöjande aktiviteter. Det tror vi att många medarbetare pysslar med ändå på fritiden, säger Helén Björkman, HR-chef på Kammarkollegiet som införde livsvårdstimme för de 300 anställda för snart två år sedan. 

– Med begreppet livsvårdstimme vill vi signalera att det är ett andningshål utan några krav på prestation. Man kan göra det man själv behöver för fylla på energin och få bättre balans i livet. 

På Kammarkollegiet finns inga som helst krav på vad de anställda ska göra under livsvårdstimmen.

Det är upp var och en om de vill träffa kompisar, läsa böcker, gå på konserter, slappa i solen eller något helt annat.

Myndigheten kontrollerar inte heller vad tiden används till.

– Vi vill inte styra. Du vet bäst vad du mår bra av och då ska du göra det. Det är medarbetarnas eget ansvar.

Finns det inte en risk att de anställda ser det som en arbetstidsförkortning och stressar vidare till förskolor och storhandlingar?
– Vi vill inte lista vilka aktiviteter som är okej, utan du får ta ditt eget ansvar för att göra något som har positiv inverkan på hur du mår, säger Helén Björkman.

Eftersom det inte finns någon kontroll av livsvårdstimmen, vet Helén Björkman inte om den har förbättrat hälsan hos de anställda, men hon är ändå övertygad om att den varit bra för myndigheten. 

– De anställda pratar positivt om timmen. Vi hör att den är uppskattad och bidrar till att vi är en attraktiv arbetsplats. När de anställda har god hälsa och mår bra trivs de bättre och blir bättre kollegor som gör ett bättre jobb.  

Det var reklambyrån Panang i Falun som var först med att införa livsvårdstimme i början av 2017, vilket Arbetet tidigare berättat om.

Det var först ett försök på ett år, men det slog så väl ut att företaget behållit timmen. 

Inte heller på Panang finns några strikta regler för hur timmen ska användas, mer än att den inte är till för att uträtta vardagliga ärenden utan snarare för att sätta guldkant på tillvaron. 

– För mig innebär det att jag kan hämta mina barnbarn på dagis lite tidigare. Man känner sig mindre stressad och pressad när man har den här möjligheten, säger Cecilia Hagen-Nilsson, AD och projektledare på Panang.