Järvaveckan startar den 12 juni på Spånga IP. Hållbara städer och samhällen samt inkluderande och hållbar arbetsmarknad är några av veckans ämnen.

I Järvaområdet är drygt var tredje person under tjugosex år. Därför är tillgången på bostäder en central framtidsfråga här. 

Det måste bli lättare att etablera sig på bostadsmarknaden för unga. I dag är det särskilt svårt för dem som inte har föräldrar som kan hjälpa till.

Stockholmsregionen växer. Många unga har samtidigt svårt att skaffa sig en bostad. Skarpa kreditkrav vid bostadslån gör att det är omöjligt för många unga att köpa en egen bostad, samtidigt som köerna ofta är långa till hyresrätter till en rimlig månadskostnad.

Under förra året sjönk också byggtakten av flerfamiljshus påtagligt i Stockholmsregionen. 

Preliminära siffror visar att antalet byggstartade flerfamiljshus i Storstockholmsområdet ökade igen under första kvartalet i år. 

Det är glädjande men det återstår att se om uppgången är beständig. Och även om den är det så löser det inte bostadsproblemen för många unga. 

Här måste politikerna ta sitt ansvar. Det går inte att som idag stänga ute en hel generation unga från bostadsmarknaden. 

Läget är särskilt bekymmersamt för unga vuxna som har föräldrar som inte själva äger sitt boende och som därför har svårt att hjälpa sina barn att ta bostadslån. Det gör att många unga i Järvaområdet har en extra utsatt position när det gäller att hitta ett boende.

Analyser har visat att man behöver tjäna runt 35 000 kronor i månaden eller mer för att med dagens kreditregler kunna låna till en etta i Stockholms kranskommuner. 

Så mycket är det få unga som tjänar. 

Något som är positivt är att byggandet av hyresrätter under det senaste året inte har gått ner lika mycket som produktionen av bostadsrätter. Samtidigt är hyrorna i nyproduktion i dag ofta höga och köerna kan vara långa. 

För att det ska kunna bli lättare för unga att hitta en bostad i Stockholmsregionen krävs ett antal politiska förändringar, som påverkar möjligheterna för hushållen att få lån och möjligheten att bygga bostäder mer effektivt och till en lägre kostnad.

Nyproduktionen behöver vara mer inriktad på hyresrätter och bostadsrätter i lägre hyres- och prissegement. Så har det inte sett ut de senaste åren. 

Här har kommunpolitikerna ett stort ansvar, men regeringen måste också se till att kommunerna inte i varje läge måste sälja mark till högstbjudande utan även kan ta andra hänsyn. 

Höga markpriser har gjort att det på många håll i Stockholmstrakten bara blivit lönsamt att bygga dyra bostäder.

Det måste också vidtas ett antal åtgärder för att unga ska få lättare att etablera sig på bostadsmarknaden. 

Unionen vill att regeringen inför ett särskilt gynnsamt bosparande för unga. Fastighetsägare som söker en hyresgäst måste också ha en mer flexibel inställning till unga.

Tillsvidareanställning får inte vara ett krav. Ungas arbetsmarknad, inte minst i utsatta områden, ser inte ut på det sättet. 

Regeringen måste också lägga mer krut på att skapa långsiktiga och välfungerande spelregler kring byggande och ägande av bostäder. 

Sverige behöver ett bättre utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet. 

Kopplat till dessa förändringar vill vi också se mer satsningar på en fungerande infrastruktur. Här ligger Järvaområdet redan bra till. 

För många unga hänger framtidstro intimt ihop med att få sin första egna bostad. Det är först då man kan bygga upp sitt eget liv och uppfylla sina egna drömmar. Detta kan vara särskilt viktigt för unga vuxna i utsatta områden, där trångboddheten ofta är större än i övriga delar av samhället. 

Föräldrarnas plånbok ska inte avgöra om unga kan etablera sig på bostadsmarknaden. Det är dags för större politiska förändringar.