Kritik mot AF:s metoder för matchning
Arbetsförmedlingens metoder för matchning vilar på lös grund. De har aldrig utvärderats ordentligt, enligt en rapport från Riksrevisionen.
Att föra samman dem som söker jobb med arbetsgivare som behöver arbetskraft är en central del av Arbetsförmedlingens uppdrag.
Den så kallade matchningen utförs av privata företag som har avtal med Arbetsförmedlingen.
Riksrevisionen har nu granskat den här verksamheten och funnit att matchningsarbetet aldrig har blivit systematiskt utvärderat.
Det betyder att det är osäkert om de metoder som används är effektiva. Riksrevisionen ser också en risk för att de arbetssökande inte får likvärdiga bedömningar och likvärdigt stöd.
Arbetsförmedlingen har i själva verket tagit fram elva metoder som ska göra att matchningen blir effektiv och likvärdig i hela landet.
Men detta bygger bara på ”beprövad erfarenhet”, vilket i en del fall helt enkelt är vad enskilda personer anser.
I praktiken väljer dessutom förmedlarna själva ofta andra arbetssätt en de som har tagits fram centralt, enligt Riksrevisionen.
Samma brist på enhetlig styrning märks i den arbetsmarknadspolitiska bedömningen av de arbetssökande.
Arbetsförmedlingen har centralt tagit fram ett datoriserat stöd för bedömningen, som ska hjälpa arbetsförmedlarna att avgöra om den arbetssökande riskerar att bli långtidsarbetslös.
Det visar sig att få av de intervjuade arbetsförmedlarna använder det här stödet.
