Utredaren Marie Granlund (S) har tid på sig till fredag nästa vecka.

Då ska hon leverera förslag på hur svensk lagstiftning ska anpassas efter EU:s utstationeringsdirektiv som ändrades i somras.

Direktivet ger nu rätt att kräva lika lön i stället för minimilön för arbetare som kommer till Sverige på tillfälliga uppdrag av sina utländska arbetsgivare.

Enligt regeringens direktiv till utredaren ska målet vara att så långt som möjligt uppnå likabehandling med inhemska arbetare.

Vad facket ska kunna kräva för villkor av utländska företag har varit en av de hetaste arbetsmarknadspolitiska frågorna ända sedan Byggnads blockerade ett skolbygge i Vaxholm 2004.

Det land som flest utstationerade i Sverige kommer ifrån är Polen. Läs Arbetets reportage om Andrzej Jamka som bor i Polen och arbetar i Sverige.

Detta har i korthet hänt sedan dess:

2007: EG-domstolen slår fast att Byggnads krävde mer än vad EU-rätten gav utrymme för då de satte ett bygge i Vaxholm i blockad för att få svenskt kollektivavtal med ett lettiskt bolag.

2010: Svensk lag anpassas efter EG-domstolens besked. Därmed får facket endast strida för miniminivåer på vissa områden när motparten är utländska bolag som är tillfälligt i Sverige. 

2018: EU höjer ribban för vad facket får kräva av utländska företag, även om vissa begränsningar kvarstår. Lönekrav begränsas inte längre till miniminivåer, enligt ändringar i utstationeringsdirektivet. Svenska Socialdemokrater ser detta som en stor seger.

2019: Exakt vad de ändrade EU-reglerna innebär beror på hur de tillämpas nationellt. Den sista maj ska den statliga utredaren ge förslag på hur svensk lag ska ändras.

UTSTATIONERING I EU-LÄNDERNA

Siffrorna i listan nedan ger ungefärlig bild av hur arbetare rörde sig mellan EU-länder 2016.

Siffrorna bygger på registreringar i socialförsäkringssystemen. Arbetarna har fått intyg på att de är försäkrade i sitt hemland när de rest iväg för att arbeta tillfälligt i andra länder. Detta speglar inte hela sanningen om arbetares rörlighet, men visar på skillnader mellan länderna.

Störst antal intyg, drygt en halv miljon, lämnades ut till polska arbetare. Det land som flest polacker sedan åkt till är Tyskland.

Så läser du listan

Utstationerade från: Så många fick 2016 intyg för att resa från detta land och jobba i andra EU-länder.
Utstationerade till: Så många kom som utstationerade för att arbeta här, från något annat EU-land.
(Sortera kolumnerna efter storlek genom att klicka längst till höger i önskad kolumn).

STATISTIK

  • 106 799 arbetare var förra året utstationerade i Sverige. Det betyder att arbetsgivare i andra länder skickat dem på tillfälliga jobb i Sverige.
  • 46 396, eller 43 procent, av dessa kom från Polen – det land som skickar överlägset flest arbetare till Sverige.
  • Två av tre utstationerade arbetare i Sverige jobbar i byggsektorn.
  • Uppgifterna kommer från Arbetsmiljöverkets register som bygger på att företagen själva anmäler. Det ger ingen heltäckande bild. Anmälningarna har ökat kraftigt de senaste åren, mest ökar anmälningar om polska arbetare.
  • Dessa siffror gäller alltså arbetare som sänds hit på tillfälligt arbete för utländska företag. De som reser hit för att jobba i företag etablerade i Sverige finns inte med.