På kvällen den 20 oktober 2015 kallas en tekniker på Pastejköket i Tranås till maskinen som gör blodpudding.

När han passerar rummet där leverpastej fylls i formar reagerar han på att det är så tyst, och att ingen människa syns till.

Så ser han att ett par ben sticker fram bakom maskinen som hanterar pastejformarna.

Han trycker på knappen för nödstopp och får loss den kvinnliga operatören, som har klämts fast av en rörlig del på maskinens baksida.

På den arm som ska föra ut lådorna med pastejförpackningar syns blod.

Två dagar senare avlider kvinnan av sina skador.

Hennes huvud och hals har klämts så illa att hjärnan drabbats av syrebrist – hon har kvävts.

– Den primära orsaken till olyckan är att det saknades skydd som hindrade att man tar sig in bakom maskinen trots att den inte är avstängd på rätt sätt, sa kammaråklagaren Bengt Svensson vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål när rättegången om olyckan inleddes i dag.

lagbok lag olycka

De dog i matfabrikerna – nu prövas olyckorna i domstol

Arbetsmiljö

Åklagaren hävdar också att maskinen inte var säker.

Den förolyckade kvinnan hade av allt att döma gett sig in bakom maskinen för att rätta till ett fel – det behövdes ganska ofta – och då fanns två olika sätt att stoppa maskinen.

Bara det ena sättet, att trycka på nödstoppet, gjorde att tryckluften som bar upp maskinens rörliga delar släpptes ut, medan den andra metoden innebar att maskinen fortfarande kunde komma i rörelse.

Tillverkaren, danska Hillerslöv, gjorde därför fel som CE-märkte maskinen, enligt Bengt Svensson.

– Men också det företag som använder maskinen måste göra en riskbedömning, säger Bengt Svensson, som anser att Atria och platschefen har försummat detta.

Platschefen förnekar brott. Det gör även Atria.

Företagets advokat Per Rådelöv spelade upp en film i tingsrätten för att visa hur man krånglar sig in till den plats där kvinnan kom i kläm.

– Olyckan är oerhört tragisk. Men det har inte föresvävat någon att en sådan olycka kunde inträffa – varken tillverkaren av maskinen, Atria eller den konsult som besiktigade maskinen innan den togs i bruk 2005, säger Per Rådelöv.

Både Atrias och platschefens respektive advokater anser att filmen visar att kvinnan befann sig på en plats om aldrig var tänkt som arbetsutrymme.

De bekräftar att det bara fanns skyddsgrindar på tre sidor av maskinen, men på den fjärde – maskinens baksida – fungerade själva transportbanden som skydd, hävdar de.

Den förolyckade kvinnan hade arbetat i åtta år vid maskinen, anförtroddes att lära upp andra i hur maskinen fungerade, och hade dessutom utsetts som skyddsombud.

Ändå kunde olyckan ske, konstaterar åklagaren, som anser att det funnits brister i företagets arbetsmiljöarbete.

2011 inträffade ett tillbud vid samma maskin, där en kvinna träffades i huvudet av samma maskindel (den kallas ”släden”) som klämde ihjäl 60-åringen.

Det tycks inte ha lett till att företaget insett riskerna, resonerar åklagaren.

– Olyckor brukar leda till att inte bara det drabbade företaget utan livsmedelsbranschen i hela Europa drar lärdom. Men ett år och fyra månader efter olyckan i Tranås förolyckades en anställd vid Atrias fabrik i Borås, säger Bengt Nilsson.

Försvaret gick igenom protokoll från Atrias skyddskommitté och andra handlingar för att visa att företaget systematiskt gick igenom tillbud och olyckshändelser, och regelmässigt bedömde riskerna.

– Det finns inget samband mellan olyckan i Borås och den i Tranås, säger platschefens advokat Tomas Nilsson. Ett företag kan ha oturen att drabbas två gånger, av det kan man inte dra långtgående slutsatser.

Åklagaren har krävt att företaget betalar två miljoner kronor i företagsbot. Företaget motsätter sig det, men har beslutat att betala 75 000 kronor i skadestånd till var och en av den avlidna kvinnans båda söner. Det innebär dock inte att företaget medger någon skuld. Rättegången väntas pågå i tre dagar.