EU:s makt över svenska jobb splittrar partierna

Gör Arbetets EU-valkompass här

I november 2017 hölls det sociala toppmötet i Göteborg på statsminister Stefan Löfvens initiativ.

Utfallet blev att EU skulle införa en social pelare för bland annat rättvisa arbetsvillkor och social trygghet för alla EU-medborgare.

Tolkningen av den sociala pelaren gör nu avtryck i den svenska EU-valrörelsen. Det framgår av de intervjuer som Arbetet gjort med de nio toppkandidaterna.

Konflikten handlar om huruvida den sociala pelaren kommer att tvinga fram samma regelverk i alla EU-länder eller inte.

Även om den sociala pelaren inte ska vara bindande så har den redan lett till att 32 lagförslag har lagts fram, varav 24 har antagits. Allt enligt uppgift från EU-kommissionen.

Den ansvariga EU-kommissionären Marianne Thyssen sade nyligen till Arbetet att unionen agerar på EU-nivå bara i de fall där det finns ett behov.

– Vi vill inte göra mer än vad som behövs för att uppnå de mål vi har satt upp.

Partienkät: Det här är den viktigaste jobbfrågan i EU

Politik

Hon förklarade att EU-lagarna både sätter en minimistandard, som till exempel anger hur lång arbetstiden får vara, men också ger möjligheter för fack och arbetsgivare att komma överens.

– Det finns ett utrymme för parterna att göra upp villkoren, tillade Marianne Thyssen.

Men de svenska toppnamnen i valet till Europaparlamentet drar olika slutsatser av vad den sociala pelaren i framtiden kommer att betyda på arbetsmarknaden.

Centerpartisten Fredrick Federley vill att EU håller ”tassarna borta från mycket av det nationella beslutsfattandet”.

– Sker det förändringar på arbetsmarknaden i Sverige ska det vara utifrån att arbetsmarknadens parter beslutar om det i kollektivavtal. Det enda som lagstiftning på europeisk nivå kommer att göra är att underminera dem, säger han.

Striden om sociala pelaren fortsätter

Global

Sverigedemokraten Peter Lundgren vill ”stoppa den sociala pelaren”, det är hans mest prioriterade fråga.

–  Det låter så smått från början, men det kommer sluta i att vi har en arbetsmarknadslagstiftning från EU. Då har vi tappat förhandlingsrätten hemma i Sverige.

MP:s toppnamn, den förra ministern Alice Bah Kuhnke, ser däremot ”ingen överhängande risk” för att det sak bli konsekvenserna av den sociala pelaren.

Hon tycker att modellen är ett sätt för EU-länderna att inspireras av varandra.

– Vi ser det som det fullt rimligt med en mininivå för föräldraförsäkringen och att alla pappor också ska ha den frivilliga möjligheten att vara lediga med sina barn i två månader. Men socialpolitiken ska beslutas i Sveriges riksdag och det kommer vi att bevaka vid varje enskilt tillfälle när ett förslag läggs fram.

Socialdemokraten Heléne Fritzon kallar argumentation om att den sociala pelaren flyttar makt till Bryssel för skrämselpropaganda.

Hon är nöjd med att S tagit initiativ till den.

– Den är ett inriktningsdokument om sociala rättigheter. Enkelt kan man säga att det handlar om både livs- och arbetsvillkor, säger hon.

Vänsterpartisten Malin Björk betonar att Sverige måste säkra respekten för svenska kollektivavtal men hon säger samtidigt:

– Vi kan tänka oss att EU sätter vissa golv för arbetstagarnas rättigheter. Vi behöver komma tillrätta med utnyttjande och dåliga kontraktsvillkor i hela Europa, och vi behöver stärka skyddet för arbetsmiljön. Men parterna på den svenska arbetsmarknaden måste alltid få enas om bättre villkor än de miniminivåer som EU har.