Dålig kontroll av tvångsarbete i Mexiko
Tvångsarbete på chilliodlingar, på boskapsrancher och hos jordnötsproducenter. Migrantarbetare som arbetar med exportvaror råkar illa ut på många håll i Mexiko och andra länder i Latinamerika.
Medlemmar av nätverket för daglönearbetare vid en presentation i Mexico City av en ny rapport som beskriver de slavliknande villkoren för migrantarbetare i landet.
‒ De vilseleder arbetarna och säger att de kommer att få en bra lön, men sedan betalar de mycket mindre. Rekryterarna och arbetsgivarna lurar dem, säger Marilyn Gómez, 27, migrantarbetare i Mexiko.
Hon tillhör numera kooperativet Mixteco Yosonuvico of Sonora Cerró Nublado som har goda arbetsvillkor.
Tidigare arbetade hon på andra gårdar och berättar att ett problem är att migrantarbetarna är tvungna att köpa det som de behöver i arbetsgivarnas egna butiker, där allt uppges vara ”svindyrt”, eftersom de inte har tillåtelse att lämna gården där de arbetar.
‒ Det finns inga sociala skyddssystem, inga kontrakt och vi arbetar långa dagar. De utnyttjar det faktum att människor är i behov av arbete, säger Marilyn Gómez, som började arbeta på fälten tillsammans med sin familj när hon var 13 år i delstaten Sonora i nordvästra Mexiko.
Hon har arbetat när hon varit sjuk och i många fall har arbetsdagen varit längre än tolv timmar för en ersättning på motsvarande några få dollar. Främst har hon skördat frukt och grönsaker i närheten av staden Miguel Aleman, omkring 160 mil norr om huvudstaden Mexiko City.
Marilyn Gómez beskriver de hårda arbetsvillkoren för de migrantarbetare som bidrar till betydande inkomster för arbetsgivarna och förser konsumenter i Mexiko och USA med grönsaker och frukt. De är främst småbönder som ger sig av från delstaterna i söder till centrala och norra Mexiko för att skörda grödor för export.
Kränkningar av arbetstagarnas rättigheter är vanligt förekommande och det finns stora problem när det gäller rätten till bostad, utbildning, sjukvård och en god kost.
Många saknar kontrakt och det finns stora brister när det gäller arbetsvillkoren och ersättning för övertid, visar en rapport som presenterades i mars av det nationella nätverket för daglönearbetare inom jordbruket, som Marilyn Gómez tillhör.
Nätverket består av organisationer för arbetare och ursprungsbefolkningar men också av akademiker som arbetat med att kartlägga exploateringen av arbetskraft, människohandel och tvångsarbete.
‒ Rekryterare erbjuder människor arbete och förskottsbetalning för att locka in dem i detta. Men det skrivs inga kontrakt. På vissa ställen får de inte betalt förrän i slutet av arbetsperioden, säger Mayela Blanco, forskare vid centret Cecig.
USA:s arbetsdepartement har publicerat en lista över varor som producerats med barnarbete eller tvångsarbete. Den innehåller uppgifter om tvångsarbete i samband med produktion av chili i Mexiko.
“Många av de som faller offer berättar att de rekryteras av mellanhänder, som kallas enganchadores, som ljuger för arbetarna om arbetsvillkoren, lönerna, arbetstiden och levnadsvillkoren,” står det i dokumentet.
Fallen av tvångsarbete inom produktionen av chili förekommer främst på små och medelstora gårdar i delstater som Baja California, Chihuahua, Jalisco och San Luis Potosi, enligt rapporten.
“När de väl är på plats på gården tvingas män och kvinnor att arbeta uppåt 15 timmar per dag i vissa fall, under hotet om uppsägning och de får mycket lite betalt, ibland ingenting alls. En del arbetstagare blir allt mer skuldsatta. De tvingas handla i arbetsgivarnas butiker som har höga priser på varor, vilket tvingar arbetare att handla på kredit, något som begränsar deras möjligheter att kunna lämna arbetsplatsen,” beskriver rapporten.
Listan från USA:s arbetsdepartement lyfter också fram boskapsrancher och jordnötsproducenter i Bolivia, textilfabriker och skogsavverkningsföretag i Brasilien och skördande av paranötter och skogsavverkningsindustrin i Peru.
Mayela Blanco säger att de villkor som migrantarbetare arbetar under i Mexiko betraktas som normala och att dessa arbetare inte anses vara offer.
‒ De riskerar att förlora sina jobb. Vi har inte sett några åtgärder från myndigheterna, säger hon.
Marilyn Gómez menar att myndigheterna måste ingripa.
‒ De gör inte vad de borde göra. Vi uppmanar dem att vidta åtgärder och säkerställa våra rättigheter, säger hon.
Det nationella nätverket för daglönearbetare uppmanar myndigheterna att genomföra en kartläggning av arbetsgivarna, granska arbetsvillkoren och genomföra olika program för att uppmärksamma frågan och följa upp hur många migrantarbetare det finns i landet.
