”Tvåårig yrkesskola inte vad vi efterfrågat”
Riksdagen vill se en ny, tvåårig yrkesskola på gymnasiet. En dålig idé som gör eleverna till förlorare, anser Hotell- och restaurangfacket och Teknikföretagen.
I januari kom regeringspartierna överens med Centerpartiet och Liberalerna om skolpolitiken framöver: tioårig grundskola, ämnesbetyg på gymnasiet och andra reformer.
Januariavtalet innebär att Centerpartiet och Liberalerna inte tar strid med regeringen på de områden som täcks av överenskommelsen.
Men nu gör de gemensam sak med de övriga borgerliga partierna i en viktig skolfråga.
En ny, tvåårig yrkesskola inom gymnasiet ska införas, anser den borgerliga majoriteten, som vill att regeringen ska förbereda en sådan reform.
Den tvååriga yrkesskolan riktar sig till de elever som inte kommer in på gymnasiets treåriga program, och kommer inte att ge behörighet till studier på högskolan.
Enligt betänkandet från riksdagens utbildningsutskott, där den nya yrkesskolan motiveras mycket kortfattat, ska den ”ha hög kvalitet och hög relevans för arbetsmarknaden”.
Men hur relevant en tvåårig yrkesskola blir för arbetsmarknaden är osäkert.
Maria Rosendahl, enhetschef vid Teknikföretagen med ansvar för kompetensförsörjning, kommenterar i ett mejl till Arbetet:
”Våra medlemsföretag efterfrågar kvalificerade yrkesarbetare vilket kräver minst treårig gymnasial utbildning. Detta förslag ligger inte i linje med vad teknik- och industriföretagen efterfrågat. Industrin har tvärtom länge drivit på för utökade poäng i gymnasieskolan samt högskolebehörighet för yrkesprogrammen.”
Hotell- och restaurangfackets vice ordförande Pim van Dorpel gör tummen ner för tvåårig yrkesskola:
– Vi tror absolut inte på kortare gymnasieutbildning. Det är en gammal politik. Den leder till en uppdelning i A-utbildning och B-utbildning – och de som har gått den tvååriga utbildningen kommer att ha det emot sig genom livet.
Tvåårig yrkesskola är tänkt för dem som inte kommer in på de treåriga programmen. Är inte två år bättre än inget?
– Det är tråkigt att man inte lyckas ge alla gymnasiebehörighet. Men det problemet måste lösas på andra sätt, svarar Pim van Dorpel.
Har C och L brutit mot januariavtalet genom att köra göra gemensam sak med övriga borgerliga partier och köra över regeringen i den här frågan?
Gunnilla Svantorp (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott, svarar:
– Det är en tolkningsfråga. Vi anser att januariöverenskommelsen täcker det här politikområdet, men det tycker uppenbarligen inte C och L. Och det står inte uttryckligen i överenskommelsen att tvåårig yrkesskola inte ska genomföras.
– Det här är inte rätt väg att gå. Jag har inte hört en enda arbetsgivare efterfråga tvåårig yrkesskola.
Arbetet har sökt Mats Persson (L) och Fredrik Christensson (C), ledamöter i riksdagens utbildningsutskott, för kommentarer.