Den 23 januari utropade sig nationalförsamlingens majoritetsledare Juan Guaidó till Venezuelas interimspresident.

Han erkändes omgående av USA som genom utrikesminister Mike Pompeo uppmanade världen att ”välja sida”.

Sedan dess har ett drygt 60-tal länder följt i USA:s fotspår, enligt siffror från al-Jazeera. Den 4 februari anslöt sig även Sverige till dessa.

– Sverige stödjer och betraktar Juan Guaidó som Nationalförsamlingens ordförande och, inom ramen för den venezuelanska konstitutionen, hans strävanden att utöva rollen som ad interimspresident, vilken nu har till uppgift att utlysa nyval, sade utrikesminister Margot Wallström (S) i ett uttalande som betonade vikten av att lösa krisen med fredliga medel.

Oviss kamp om makten i krisens Venezuela

Global

Den internationella fackföreningsrörelsen har däremot valt en annan linje.

Samma dag som Guaidó utropade sig till president publicerade TUCA, världsfackets regionala organisation för Nord- och Sydamerika, ett skarpt uttalande:

”Vi fördömer det ensidiga beslutet den 23 januari, av en grupp av regeringar i regionen under ledning av USA, att avfärda legitimiteten hos president Maduros regering och erkänna den självutnämnda ’provisoriska presidenten’ Juan Guaidó.”

TUCA uppmanar Venezuelas regering och opposition att söka dialog, och omvärlden att stödja denna, men menar också att stödet till Guaidó ”utgör ett allvarligt ingripande i ett suveränt lands interna angelägenheter som vrider tillbaka klockan till en historisk period vi trodde var över, när statskupper och militärdiktaturer uppmuntrades.”

Kinga Sandén: En tiondel av landet på flykt

Global

Flera nationella centralorganisationer gör samma ställningstagande.

Sydafrikas största centralorganisationer Cosatu och Saftu fördömer vad bägge kallar ett ”kuppförsök”.

I Kanada protesterar facken mot regeringens beslut att erkänna Guaidó. Centralorganisationen CLC skriver att den stöder det ”venezuelanska folkets rätt till fredligt självbestämmande”.

De offentliganställdas förbund CUPE, landets största fack, anser att Kanada ”har valt att liera sig med Donald Trump och amerikansk utrikespolitik”. Postfacket CUPW kallar den kanadensiska linjen ”djupt besvärande” och ”i direkt strid mot internationell lag”.

Det globala facket IndustriALL fördömer erkännandet av Guaidó och ”tar även avstånd från den externa bojkotten som har tydliga och politiska och ekonomiska motiv som kränker Venezuelas suveränitet”.

Fox News: Danmark är inte Venezuela

Global

Mellan världsfacket ITUC och Venezuela föreligger sedan tidigare viss friktion eftersom landets ledning inte erkänner ITUC:s medlemsorganisation ASI. Men även ITUC motsätter sig utländsk inblandning i regeringsfrågan.

– Rörande presidentposten så är det en angelägenhet som Venezuelas folk ska besluta om, inte någon annan institution utanför landet, säger kommunikationschefen Tim Noonan.

I övrigt hänvisar världsfacket till det uttalande om Venezuela som antogs på organisationens kongress i december förra året, innan Guaidós utmaning:

”ITUC stöder sina medlemmar i Venezuela i deras kamp för att stärka demokrati och dialog, liksom Venezuelas arbetare och folk i hanteringen av de enorma svårigheter som de upplever till följd av den ekonomiska blockaden mot Venezuela.”

Systematiska övergrepp i Venezuela

Global

I Sverige förespråkar LO humanitär hjälp och FN-insatser. LO:s internationella enhet betonar att man inte tar ställning i presidentfrågan, men samtidigt riktar centralorganisationen en känga mot utländsk inblandning.

– Den instabila politiska situationen förvärras av att stormakter som Kina, USA och Ryssland försöker manövrera den politiska kartan, säger Åsa Törnlund, internationell sekreterare med ansvar för Sydamerika.

Omstritt presidentval 2018

Den 20 maj 2018 omvaldes Venezuelas sittande president Nicolás Maduro till en andra, sexårig, mandatperiod.

EU och USA, liksom sammanslutningar som OAS och Limagruppen, underkände valprocessen.

I ett uttalande den 28 maj 2018 skrev EU:s ministerråd: ”Den kraftigt inskränkta valkalendern, förbud och andra stora hinder för oppositionens partier och deras ledare, samt den bristande respekten för grundläggande demokratiska normer som åtskilliga rapporter om oegentligheter vittnat om – särskilt det omfattande missbruket av statliga resurser, press på väljare och ojämn tillgång till medier – ledde till att valet varken var fritt eller rättvist.”

Valresultatet erkändes dock av länder som Kina, Sydafrika, Kuba, Iran, Syrien och Turkiet.

Valdeltagandet uppgick till 46 procent, den lägsta siffran sedan militärdiktaturens fall 1958.