Slaveriets barn ärvde alkoholismen
Det är söndagsförmiddag och på den sydafrikanska vingården är många lantarbetare så berusade att benen inte bär. Alkoholismen är så påträngande att den känns som ett slag i ansiktet, skriver Arbetet Globals Ivar Andersen om ett missbruk med historiska rötter.
Klockan närmar sig 11 när vi anländer till vingården i Paarl, några mil norr om Kapstaden.
Det är söndagsförmiddag. En välbehövlig paus från skördesäsongens hårda slit och långa dagar.
Skyddsombudet från lantarbetarfacket CSAAWU har förvarnat mig. Och jag hade läst på. Ändå blir jag överrumplad.
Alkoholismen är så påträngande att den nästan känns som ett slag i ansiktet. Som att gå in i en vägg av missbruk. Människor stapplar omkring. Många kraftigt märkta av livslångt drickande.
Jag försöker intervjua en man som ligger i konflikt med gårdsägaren. Han tvingas luta sig mot möbler när benen viker sig under honom. Flera gånger glömmer han bort vad vi pratar om och vilket språk vi talar. Hoppar mellan ämnen och växlar mellan engelska och afrikaans.
Utanför ytterdörren skickar familjemedlemmar flaskor mellan sig. En granne ligger utslagen på marken.
Missbruket har historiska rötter.
Under slaveriet tillhandahöll de vita gårdsägarna vin för att passivisera sina mänskliga ägodelar. Under apartheid blev alkohol i stället en del av naturalönen.
Sedan demokratiseringen 1994 har regeringen försökt – och i huvudsak lyckats – sätta stopp för systemet.
Men förbud är ett trubbigt instrument. De som satt fast i alkoholismens träsk övergick till att köpa vin. Plötsligt blev ännu mindre kvar av svältlönerna.
De sociala konsekvenserna är omfattande. Våld i hemmet och undernäring slår oproportionerligt hårt mot kvinnor och barn.
Ingenstans i världen föds fler barn med alkoholrelaterade fosterskador än i Västra Kapprovinsen – hem för Sydafrikas vinindustri.
I landet med världens största ekonomiska klyftor befinner sig lantarbetarna längst ned i hierarkin. Och missbruket är en boja som effektivt förhindrar förändring.
När facket talar om svårigheterna att organisera lantarbetare handlar det inte främst om aggressiva gårdsägare eller hot mot fackligt anslutna.
Utan i stället om de mentala bojorna och alkoholismen. Om arvet från slaveriet.
– De här människornas förfäder var slavar, det är därför de jobbar på gårdarna. De är slaveriets barn, säger skyddsombudet.
Flera av Systembolagets största försäljningssuccéer är billiga boxar från Sydafrika. Mycket vin för pengarna, men med en hög mänsklig kostnad.
De nordiska alkoholmonopolens etiska arbete har gett klent resultat. Facket menar att förändringen måste börja med medlemmarna själva. Och de senaste åren har det mullrat bland dem som skördar druvorna som blir vårt vin.
En strejkvåg 2012 tvingade fram höjda minimilöner.
2016 vann CSAAWU:s medlemmar förbättringar på skandalomsusade storproducenten Robertson Winery.
Lantarbetarna har oddsen emot sig. På de isolerade gårdarna är ägaren nästan allsmäktig. Alkoholen förslavar. Bostad är knuten till anställning och den som protesterar riskerar att mista allt. Men slaveriets barn har börjat resa sig.
