”Arbetarkvinnornas slit måste betala sig bättre”
Ska Sverige sträva efter att vara bäst i världen på jämställdhet krävs betydligt mer. För de anställda vi organiserar krävs rätt till heltid, att allmän visstid tas bort och högre lön. Det skriver Anna Skarsjö, Kommunal väst och Frida Bengtsson, Handels avdelning 24.
Det finns många hårt arbetande kvinnor som ser till att Sverige fungerar.
De kör människor till jobbet inom kollektivtrafiken, välkomnar deras barn på förskolan och ser till att varor finns till kvällsmaten.
Trots detta visar arbetsgivarna ibland väldigt lite uppskattning för ett väl utfört arbete. Det finns en rad exempel på detta.
I dag på internationella kvinnodagen är det dags att vi uppmärksammar verkligheten för Sveriges kvinnor. Inte minst inom de branscher som Kommunal och Handels organiserar.
Deltidsarbete är till exempel vanligare hos kvinnliga arbetare än vad det är hos manliga arbetare.
2017 arbetade mer än varannan kvinna deltid. Motsvarande siffra var 17 procent hos män.
Siffrorna är häpnadsväckande och speglar Sverige i stort.
Det beror inte heller enbart på att kvinnor ofta tar ett större ansvar för familjen.
Skälet är också att de i högre utsträckning än män tvingas till deltid eftersom arbetsgivaren inte vill ge dem högre sysselsättningsgrad.
I kombination med att kvinnor har lägre löner skapar detta en värre ojämställdhet än många förstår.
Pensionssystemet kanske inte ser kön. Men resultatet av ett ojämställt arbetsliv har lett till att pensionsgapet mellan könen år 2017 låg på 29 procent
Kvinnor har oftare otrygga anställningar i form av allmän visstid, så kallad AVA. 2016 innebar detta att 15 procent av Sveriges arbetarkvinnor hade en allmän visstidsanställning.
Dessa anställningsformer missbrukas inom de yrken Kommunal och Handels organiserar.
I grund och botten handlar det om att arbetsgivaren – genom kortare anställningar – ska slippa ta ansvar.
Plötsligt staplas visstidsanställningar på varandra. Resultatet blir att människor, inte minst inom kvinnodominerande branscher, blir sjuka.
Enligt Försäkringskassan var sjuktalet ungefär dubbelt så högt för kvinnor som för män år 2017.
Att fler kvinnor än män blir fattigpensionärer är ingen slump.
I stället är det resultatet av ett arbetsliv som fortfarande inte är jämställt mellan könen.
En högre andel kvinnliga deltidsarbetare parallellt med att kvinnors löner i snitt är 11 procent lägre än de för män, får förödande konsekvenser.
Pensionssystemet kanske inte ser kön. Men resultatet av ett ojämställt arbetsliv har lett till att pensionsgapet mellan könen år 2017 låg på 29 procent.
Utvecklingen för att minska gapet går framåt – men i vårt tycke – alldeles för långsamt.
På internationella kvinnodagen vill vi uppmärksamma det och lista konkreta åtgärder. Våra arbetsliv måste bli jämställda.
• Erbjud heltid till yrkesgrupperna vi organiserar.
• Ta bort den allmänna visstiden.
• Höj lönerna.
Först då kan vi prata om ett land som fortfarande strävar efter att vara bäst i världen på jämställdhet.