Tidningsrubriker mättar magar
Ju mer du syns, desto mer pengar kan du tjäna. Det är en gammal sanning för företag och influencers. För andra handlar synligheten om överlevnad, inte på papperet eller i molntjänster, utan om näring för dagen.
Det finns nämligen ett direkt samband mellan mediebevakning av humanitära kriser och de summor som doneras till bistånd.
Bland annat kunde forskare vid universitetet i Michigan, USA, konstatera att för varje minut som amerikanska tv-kanaler rapporterade om tsunamin i Sydostasien 2004 en viss kväll, så ökade donationerna med 13 procent dagen därpå.
Men vilket land och vilket folk som får kameran riktad mot sig bestäms inte av en kris storlek, utan av intresse. Så har journalistiken alltid fungerat. En överkörd katt i kvarteret är mer intressant än en översvämning i Laos.
För tredje året i rad har en lista presenterats på de tio humanitära kriser som världen glömt bort. De med få spaltmeter i tidningar skrivna på franska, tyska och engelska.
Amerikanska hjälporganisationen Care har gått igenom drygt en miljon nyhetsartiklar för att se vilken uppmärksamhet stora kriser fått och listade därefter de som fick lida i tystnad.
2018 glömde medierna bort Etiopien, Niger, Tchad, Madagaskar…
Miljontals människor i Afrika har fördrivits från sina hem när landområden lika stora som halva Sverige blivit obebodda. Och om drabbade inte har ”världens” ögon på sig – inget bistånd. Vilket är sambandet som oroar Care.
Dramatiska humanitära kriser såsom jordbävningar och orkaner tycks alltid locka medierna mer än långvarig torka och hungersnöd. Just därför får också den typen av katastrofer mer pengar i insamlingsbössorna hos hjälporganisationer som i sin tur utnyttjar pressen för att sprida sin agenda.
Men trots att undersökningar visar att det är få kriser som lyckas tränga igenom mediebruset anser allmänheten att det finns för många för att hänga med.
Åtminstone var det svaret från flera tusen personer i tolv länder som Aurora Humanitarian Index intervjuat.
De intervjuade tyckte samtidigt att de ”hörde samma historier från samma länder”. Kanske är det just de mest klickbara artiklarna de tänker på.
För varför fick jordbävningen i Haiti 2010 globala rubriker medan matkrisen 2018 helt glömdes bort?
