”Logiken från S om det sociala Europa går inte ihop”
Med S och LO:s syn på EU finns en stor risk att den svenska arbetsmarknadsmodellen urholkas. Det kan ge en fransk situation med politiska interventioner och försvagad ställning för arbetsmarknadens parter, skriver Fredrick Federley (C) och Niels Paarup-Petersen (C) i en slutreplik.
Fredrick Federley (C) och Niels Paarup-Petersen (C) svarar Marita Ulvskog och Therese Guovelin.
SLUREPLIK. Svaret från Ulvskog och Gouvelin till vår debattartikel visar med all tydlighet problemet med Socialdemokraternas vägval i EU politiken.
De skriver att ”Det handlar om ett Europa som gemensamt jobbar för att människor ska ha en drägligare levnadsstandard oavsett var de bor.”
EU-samarbetet med den inre marknaden och de många internationella handelsavtalen skapar förutsättningar för ökad tillväxt, arbetstillfällen, ökade skatteintäkter och ökad välfärd i samtliga medlemsländer.
Varje land har dock att ansvara för sin arbetsmarknadsmodell och socialförsäkringssystem.
Vill Socialdemokraterna verkligen samordna detta i hela EU?
Det riskerar att kraftigt urholka vår svenska arbetsmarknadsmodell och till att vi får en fransk situation med politiska interventioner och en försvagad ställning för arbetsmarknadens parter.
Den sociala pelaren må vara en politisk åsiktsförklaring, men dess existens är ett utmärkt argument för alla europeiska politiker som vill lyfta arbetsmarknadsfrågorna till EU-nivå på grund av att de med misslyckats på nationell nivå.
Den partigrupp som Socialdemokraterna sitter med vill att detta ska regleras på EU-nivå och EU-kommissionen har sedan mötet i Göteborg presenterat en rad lagförslag, ofta med mycket detaljerade regler till exempel definition av begreppet arbetstagare till hur lång en provanställning får vara.
Var ligger mervärdet i att reglera detta på EU-nivå? Och på vilket sätt gynnar det Svenska intressen?
S skriver vidare att de arbetat för att ge parterna rätt att via kollektivavtal göra avsteg från till exempel arbetsvillkorsdirektivet.
Problemet blir att så snart något lagfästs på EU-nivå blir det oerhört svårt att förhandla bort det i kollektivavtal utan att strida mot EU-rätten, eftersom den ligger över svensk lag.
Svenska politiker tvingas krishantera förslag från EU-kommissionen som kommit på bordet på grund av toppmötet i Göteborg och stödet till sociala pelaren.
Och om S nu står bakom den svenska modellen med frihet för parterna att förhandla fram fungerande lösningar på arbetsmarknaden, varför bidrar man samtidigt till att andra länder tvingas in i överstatliga Europeiska lösningar på området? Logiken går helt enkelt inte ihop här.
Centerpartiet är så klart för att lösa gränsöverskridande utmaningar som exempelvis vägtransporter för att skapa förutsägbara villkor och minska risken för fusk, men det är en helt annan sak än att detaljreglera saker som vi under snart hundra års tid hanterat via kollektivavtal.
Slutligen skriver S att ”EU:s fördrag måste säkerställa att för arbetstagarna inte underordnas företagens friheter.”
Vill S alltså öppna upp för att göra om EU:s fördrag?
Även Centerpartiet bryr sig om arbetstagares rättigheter, men hur skulle en ändring av EU:s fördrag garantera detta?
Och vilka förändringar är det då man vill göra?
Den inre marknaden bygger på de fyra friheterna, kapital, tjänster, människor och varor, det har tjänat Sverige och övriga EU-länder väl.
Centerpartiet står stadigt fast vid EU-samarbetet, men vi motsätter oss lika tydligt och på goda grunder överstatlig reglering av den svenska arbetsmarknaden.
Socialdemokraternas position är däremot minst sagt oklar.
