REPLIK Arbetets Lina Stenberg kritiserar i en ledare mitt förslag att skattebefria de första 10 000 kronorna i arbetsinkomst varje månad.

För någon som tjänar 10 000 kronor i månaden, exempelvis för att man jobbar halvtid, skulle förslaget innebära sänkt kommunalskatt från 1 500 kronor till noll.

Stenberg menar att förslaget skulle leda till lägre löner och bara gynna arbetsgivarna och inte löntagarna. Hon redovisar dock inga som helst djupare resonemang eller forskningsstöd för varför så skulle bli fallet.

Forskning från USA indikerar visserligen att delar av det riktade jobbskatteavdraget till låginkomsttagare (earned income tax credit) äts upp av lägre löner, men definitivt inte hela.

I Sverige omfattas de flesta av kollektivavtal, så det är fackföreningarna som avgör vad som händer med lönerna. Skattesänkningen som jag föreslår lär därför helt att tillfalla löntagarna, åtminstone på sikt.

Det är dock inte otänkbart att en del av skattesänkningsutrymmet skulle användas till att sänka lönerna på kort sikt. Det vore i så fall välkommet.

Ekonomisk teori förutsäger tydligt att lägre anställningskostnader höjer efterfrågan på arbetskraft och hjälper utsatta grupper in på arbetsmarknaden. Den svenska forskning som finns ger också stöd för det.

Timbro avslöjar en fejkad omsorg för låginkomstagarna

Enligt Stenbergs resonemang är det omöjligt att höja levnadsstandarden för personer med låga löner genom skattesystemet. Det faller på sin egen orimlighet.

Omvänt innebär hennes argumentation att skatterna på låginkomsttagare skulle kunna chockhöjas utan att de får mindre pengar i plånboken.

Är det något som Lina Stenberg förespråkar?

Lina Stenberg svarar Jacob Lundberg