Oklart vad flexicurity kan betyda i Sverige

”Arbetslöshetsförsäkringen ska reformeras i linje med en flexicuritymodell och öppnas för flera som arbetat, baseras på inkomster och trappas ned samt fasas ut i takt med arbetslöshetens längd”.

Meningen finns i den överenskommelse som S, MP, C och L gjorde i januari. Flexicurity, ett begrepp som C och L propagerade hårt för redan i valrörelsen 2006, är åter på tapeten.

Problemet är att begreppet är fluffigt. På LO, TCO och a-kassorna grubblar utredare nu intensivt på vad partierna menar.

Även om inte Danmark nämns utgår utredarna från att det är den danska modellen som avses.

Den innebär att det är lätt för arbetsgivaren att säga upp anställda.

Inga turordningsregler gäller. I gengäld är a-kassan generösare än i Sverige, och de som måste hitta nytt jobb får mycket stöd.

Att den här modellen bidrar till att danskar byter jobb oftare än svenskar verkar rimligt.

Däremot är det omtvistat om flexicurity är skälet till att arbetslösheten halverades i Danmark från 1993 till början av 2000-talet, och att ungdomsarbetslösheten är lägre i Danmark än i Sverige.

Så funkar flexicurity i Danmark

Arbetsrätt

I en rapport för Nordiska rådet 2011 tonade danska forskare ner modellens betydelse.

Danmark hade 4,9 procents arbetslöshet i höstas, enligt OECD – att jämföra med 6,4 procent i Sverige.

Å andra sidan: I Sverige deltar en större del av befolkningen i arbetskraften. Också sysselsättningsgraden är högre.

Bland kvinnor skiljer den hela sex procentenheter till Sveriges fördel, bland män mellan fyra och fem procent. Detta samtidigt som Sverige har fler utrikes födda i arbetsför ålder.

– Mot bakgrund av statistiken går det inte att hävda att den svenska modellen på något tydligt sätt skulle fungera sämre än den danska, säger Ulrika Vedin, utredare på LO, som laddar för en ny debatt om flexicurity.

Bland unga upp till 24 år är fler danskar än svenskar sysselsatta. Men i alla åldersgrupper över 24 år är det fler svenskar som arbetar, särskilt i gruppen 55 – 64 år.

Så mycket lade Danmark och Sverige på arbetslöshetsersättning respektive på aktiva åtgärder för att få arbetslösa i arbete 2016 (procent av BNP)

– Lagen om anställningsskydd brukar ses som viktig för att behålla äldre i arbetskraften, påpekar Ulrika Vedin.

När Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson besökte Danmark tillsammans med LO i höstas slogs han av hur nöjda danska fack och arbetsgivare är med sin modell.

– För mig är flexicurity intressant som ett sätt att omdefiniera trygghet på arbetsmarknaden. Tryggheten måste inte ligga i en fast anställning från 20-årsåldern till pensionen. Den kan ligga i vissheten att man kan ställa om till ett annat jobb, och vara trygg under omställningen.

I debatten om flexicurity har Centerpartiet och Liberalerna tagit fasta på det svaga danska anställningsskyddet.

Samtidigt vill de sänka ersättningen från den svenska a-kassan, som redan är snålare än den danska.

– Att hänvisa till dansk flexicurity bara för att ändra i las är missvisande, säger Patrik Vulkan, forskare vid Göteborgs universitet som skrev sin doktorsavhandling om flexicuritymodellen. De båda andra delarna i flexicurity – inkomsttrygghet och hjälp att hitta nytt jobb – måste tas med, annars fungerar det inte.

– Flexicurity är inte ett billigare system. Ska Sverige införa dansk flexicurity behöver investeringarna i a-kassa och aktiva arbetsmarknadsåtgärder ungefär fördubblas.