Centern tror inte på generös dansk a‑kassa: ”Överdriven bild”

Begreppet flexicurity lyfts upp på den politiska dagordningen i och med uppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna i januari.

”Arbetslinjen värnas. Arbetslöshetsförsäkringen ska reformeras i linje med en flexicuritymodell och öppnas för fler som arbetat, baseras på inkomster och trappas ned samt fasas ut i takt med arbetslöshetens längd”, står det i uppgörelsen.

I januariavtalet användes begreppet bara i anslutning till a-kassan, men att det petades in där var lite av en slump, enligt Martin Ådahl (C), ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

– Vi, alltså de fyra partierna, har diskuterat hela flexicuritybegreppet ganska vitt. Nu blev det så att det kom in just under den punkten som rör a-kassan, men vi ser att flexicuritybegreppet är vidare än så.

För Martin Ådahl betyder flexicurity tre saker. För det första ”en modern arbetsrätt, med flexibilitet i synnerhet i små företag”. För det andra ”stark omställning” för den som måste hitta nytt jobb.

– Det tredje benet är en arbetslöshetsförsäkring som är stark i början, men sedan trappas av ganska snabbt om man inte lyckas hitta jobb de första månaderna, säger Martin Ådahl.

– Avtrappningen behövs för att man ska ha tryck på sig att hitta jobb efter en viss tid. Man har så oerhört mycket större chans att få jobb om man söker aktivt i början.

I Centerpartiets vårmotion 2018 ville partiet ”i ett första steg” slopa turordningsreglerna vid uppsägning i företag med under 50 anställda, för att sedan se över hela arbets- och konflikträtten.

Taket i a-kassan, alltså den högsta lön som ger rätt till ersättning, vill Centern sänka från 25 025 kronor i månaden till 22 000 kronor.

Ersättningen ska vara 80 procent de första 100 dagarna, 75 procent dag 101 – 200, 70 procent dag 201 – 300 och därefter 65 procent.

Oklart vad flexicurity kan betyda i Sverige

Arbetsrätt

Martin Ådahl bekräftar att Danmark är förebilden vad gäller flexicurity.

Men enligt OECD-statistik lägger Danmark ungefär dubbelt så mycket pengar som Sverige på såväl ersättning till arbetslösa som aktiva arbetsmarknadsåtgärder (mätt som andel av BNP).

Dansk dagpenning är 90 procent av lönen i upp till två år, i stark kontrast till Centerpartiets förslag.

Hur ser du på höga utgifter för a-kassa och arbetsmarknadspolitik som en del av flexicurity?
– Jag tror inte att det där stämmer faktiskt, svarar Martin Ådahl.  Jag har svårt att tro att Danmark, som har lägre arbetslöshet än Sverige, har så mycket högre utgifter. De danska ekonomer jag talar med säger att svenskarnas bild av det generösa danska systemet är lite överdriven.

Martin Ådahl betonar att Danmark har nått lägre arbetslöshet än Sverige trots att landet drabbades av en krasch på bostadsmarknaden parallellt med finanskrisen 2008 – 2009.

Har danskarna sin flexicurity att tacka för den låga arbetslösheten?
– Det är i alla fall så att anpassningen till olika chocker och till förändring i arbetsutbudet har gått mycket snabbare och effektivare. Danmark har också ett mindre gap mellan inrikes och utrikes föddas arbetslöshet än Sverige. Och ett mindre gap mellan flyktingar och övriga på arbetsmarknaden.

Så funkar flexicurity i Danmark

Arbetsrätt

Hur ser du på risken för godtycke vid uppsägningar om anställningsskyddet mjukas upp?
– Det är slående att danska fackföreningsrörelsen är så nöjd med systemet. Där finns inte alls oron för att det här ska leda till godtycke. Tvärtom, det viktiga är att folk får jobb och inte fastnar i arbetslöshet.

I Sverige är fler äldre i arbete än i Danmark. Riskerar vi att tappa de äldre om de inte skyddas av las?
– Nej. Sverige har högre sysselsättningsgrad än nästan alla länder, inte bara Danmark. Det tror jag beror på Alliansens politik som gör det lönsamt för äldre att arbeta, och på en väldigt lång högkonjunktur.

Arbetet har frågat samtliga fyra partier bakom uppgörelsen om vad de lägger in i flexicurity. Bara Martin Ådahl har låtit sig intervjuas.

Miljöpartiets presstjänst skriver i ett mejl:

”Överenskommelsen är mellan fyra partier och från Miljöpartiets sida vill vi inte ensidigt definiera vad avtalet konkret innebär i denna fråga, det är något vi kommer behöva diskutera vidare mellan alla fyra partier. Däremot kan vi peka på vår egen ingång som är att den som är arbetslös ska kunna ha ett skyddsnät och goda möjligheter till omställning. Något som är viktigt för oss är också att fler ska kunna ta del av arbetslöshetsförsäkringen, vilket också är en del av överenskommelsen.”

Socialdemokraterna svarar också skriftligt:

”Socialdemokraterna står för att arbetslöshetsförsäkringen ska vara solidariskt finansierad, stimulera till omställning och ge trygghet för löntagare. Utformning och innehåll av de sakpolitiska förslag som januariavtalet berör, exempelvis rörande arbetslöshetsförsäkringen, kommer bli föremål för förhandlingar mellan de parter som ingick överenskommelsen. Socialdemokraterna är dock inte beredda att godta förändringar av arbetslöshetsförsäkringen som innebär minskad trygghet för den enskilde löntagaren.”