Forska inte på Ballard – du riskerar ditt förstånd

RECENSION. I Applied Ballardianism skildrar Simon Sellars en lång period av upprepade försök att skriva en avhandling om den brittiske författaren J.G. Ballard (1930-2009).

Boken berättar en historia om en bristande verklighetsförankring som gradvis går över i en helt hallucinatorisk värld, där det är oklart om det är den yttre eller inre världen som smulas sönder i ett psykotiskt sammanbrott.

Ballard är relativt okänd i Sverige, men betraktas i engelskspråkiga världen som både en av science fiction-genrens giganter och en finlitterär författare.

Som en brittisk Borges eller Kafka med intresse för rymdfärder och tidsresor. Liksom för bilkrascher.

Mest känd är kanske Ballard för kultromanen Crash från 1973, där huvudpersonen dras in i en krets av fetischister som söker sexuell tillfredsställelse genom att iscensätta trafikolyckor.

Just den här typen av fascination för teknikens verkan på människans inre liv var utmärkande för Ballards författarskap.

Han menade att den moderna människans öde skulle avgöras i en kamp mellan ”system av konkurrerande psykopatologier”.

Därför kom hans science fiction att orientera sig mot psykologin och de ”mjuka” vetenskaperna, liksom mot de artificiella landskap av köpcenter, monumentalarkitektur och medier som definierar dagens levda verklighet.

Sellars bok är en resa in i denna postmoderna värld med Ballard som guide.

Alla resurser protagonisten använder för att försöka säga något meningsfullt om Ballard – kulturteoretiker, filmskapare, yttervärldens fysiska förutsättningar och krav – går om intet, tillsammans med författarens eget förstånd.

Boken gör på så vis det obligatoriska doktorandsammanbrottet till skön konst.

Det hela blir kanske extra tydligt av att Sellars studie fokuserar på ett författarskap som i så hög utsträckning ägnat sig åt att utforska olyckans betydelse för våra system av ordning och rationalitet.

Slumpen och vilsegåendet ska undvikas, men i själva verket öppnas helt nya irrvägar.

Var och en som någonsin försökt formulera frågeställning för en akademisk uppsats bör känna igen sig.