”Kampen mot Amazon handlar om framtidens arbetsliv”
För att utmana globala företag måste även facken arbeta gränsöverskridande. Det menar Stuart Appelbaum, ordförande för det amerikanska handelsfacket RWSDU, som hyllar Handels för hjälpen att organisera H&M-anställda i New York.
– Trump varnar oss för att vi riskerar att bli som Sverige. Jag kommer hit och önskar av hela mitt hjärta att vi var mer som Sverige. Ni har byggt ett fantastiskt samhälle genom en stark arbetarrörelse.
Stuart Appelbaum, ordförande USA:s största handelsfack RWDSU, besöker Stockholm för att delta i Handels eftervalskonferens. Mer specifikt för att ge sin syn på den globala arbetsmarknadens utveckling.
– Berättelsen om Amazon handlar om mer än ett företag, den handlar om framtidens arbetsliv. Vi är mitt uppe i den fjärde industriella revolutionen och ser tillväxt i gig-ekonomin och automatisering. Hur kommer arbetare att behandlas i den här framtiden? Amazon har nu 560 000 anställda. Dess affärsmodell har varit att ta emot offentliga bidrag, undvika skatt och avhumanisera arbetskraften. Vi måste fråga oss om ökad produktivitet verkligen ska gå till förmögenhetsökningar hos de rikaste medan arbetare knuffas längre och längre bak.
Om Amazon är en framtidsdystopi, hur ska då fackens svar se ut?
– Vi ser redan svaret ta form. Det har varit koordinerade strejker mot Amazon i Frankrike, Tyskland, Polen och Storbritannien. Företagen är globala och fackens svar kan inte vara nationellt, det måste vara globalt.
– En av anledningarna att jag är här är för att jag ville tacka Handels. När H&M ville öppna i New York antog de en antifacklig attityd fastän de hade goda relationer med facket i Sverige. Det var på grund av stödet från Handels vi lyckades organisera de anställda. När vi hade en stor konflikt förra året skickade Handels en delegation som satt med oss i förhandlingarna, så H&M förstod att Sverige skulle få höra talas om vad som pågick. Det var avgörande. Globalt fackligt samarbete är avgörande.
När de anställda har bett om luftkonditionering har de fått höra att robotarna kräver värme. Arbetsmiljön är anpassad för robotarna, inte för maskineriets mänskliga kuggar.
Samtidigt sjunker organisationsgraden i både Sverige och USA. Hur ska facken klara av att expandera verksamheten globalt i ett läge när de krymper?
– Du måste arbeta med lokal organisering samtidigt som du arbetar globalt. Det är inte ett val. Du måste göra bägge delarna, och de fack som inte gör det kommer att ta stryk.
– Jag tror att vi är i ett läge när många fack blickar inåt och utvärderar sin verksamhet, och att det är en nödvändig process. Det är lätt att säga ”varför går inte folk med” i stället för att fråga sig vad vi i facken gör för fel. I USA har vi ibland organisationsmodeller som är 50–60 år gamla och kanske inte lika relevanta i dag.
– Men jag ser lovande saker vid horisonten. Unga i USA blir mer politiskt aktiva och de drar Demokraterna åt vänster. Och mitt fack arbetar väldigt hårt med att skapa bredare allianser. Vi är inte själva stora nog men tillsammans med lokala frivilliggrupper kan vi höja rösten, och samtidigt expandera vår politiska sfär till att omfatta frågor som rör arbetande människor men ligger utanför arbetsplatsen. Bostäder, sjukvård, migration, allt det här är angeläget för arbetare.
– Sedan är det också lättare att arbeta globalt nu än någonsin tidigare. Sociala medier har stärkt vår förmåga att kommunicera och anta gemensamma strategier. Det måste vi också komma ihåg när vi talar om fackliga resurser. Man måste inte resa över hela världen för att arbeta globalt.
En annan sak som är oerhört viktig för oss är Global Deal som er statsminister har föreslagit! Att ledaren för Sverige lägger fram ett sånt initiativ har genomslag världen över.
Du nämnde den växande gig-ekonomin, hur ska den utmaningen hanteras?
– Jag blev väldigt glad när jag fick höra att Sverige reglerat Uber! Det är ett erkännande av att Uber är en arbetsgivare och att förarna är anställda, inte ”oberoende leverantörer”. Ibland krävs reglering och då är fackens roll att kampanja för lagstiftning. Ibland handlar det om att hitta nya former för organisering. Mitt fack har skapat ett forum där arbetare i gig-ekonomin och anställda på arbetsplatser som inte är fackligt anslutna kan träffas. Det ger dem en gemensam röst, och kanske blir det embryot till framtida organisering.
– En annan sak som är oerhört viktig för oss är Global Deal som er statsminister har föreslagit! Att ledaren för Sverige lägger fram ett sånt initiativ har genomslag världen över. Folk kan inte längre avfärda våra idéer som galna. Det är också ett exempel på globalt samarbete. När vi kampanjar mot Amazon och andra gör det samtidigt så kan företaget inte bara säga att det är en missnöjd grupp i New York som för oväsen. Att arbeta med andra runt om världen ger trovärdighet.
Apropå Amazon så siktar företaget på att etablera sig här inom kort. Har du några råd till svenska fack?
– Amazon är kanske det rikaste företaget i världen och det kontrolleras av den rikaste personen i mänsklighetens historia. Ändå är dess anställda bland de sämst betalda i samhället. I USA tvingas en tredjedel av arbetsstyrkan att gå på bidrag för att lönen inte räcker. Det är en skattesubventionering av dess låglönelinje, men ännu värre är det med arbetsmiljön.
– Vi har vittnesmål om att temperaturerna inne på lagren är alldeles för höga. När de anställda har bett om luftkonditionering har de fått höra att robotarna kräver värme. Arbetsmiljön är anpassad för robotarna, inte för maskineriets mänskliga kuggar. Innan Sverige välkomnar Amazon hit ska ni kräva att Amazon förändrar sitt beteende.
Stuart Appelbaums Stockholmsbesök sammanfaller med en köldknäpp.
Medan han försiktigt navigerar Södermälarstrands frusna trottoarer skämtar han om att ortopeder måste vara en framgångsrik yrkesgrupp i ett så fruset land.
Själv är han utbildad advokat. Den förste i familje som fått möjlighet till universitetsstudier.
– Min pappa sorterade post, min mamma sorterade dokument på ett kontor. Sedan fick jag ett stipendium för högre utbildning av min pappas fackförening. Jag ville vara med och förändra världen och jag kände att det bästa sättet att göra det var genom fackföreningsrörelsen.
– Det är ett stort privilegium att vara aktiv i den här rörelsen. Jag har lärt känna så många extraordinära människor på våra arbetsplatser. Många av de smartaste och mest inspirerande människor jag träffat har jobbat med livsmedel, handel, service. Helt fantastiska människor vars bidrag inte värderas av samhället.
Hur kommer det sig att deras bidrag inte värderas samtidigt som Jeff Bezos behandlas som en kunglighet?
– Vilken underbar fråga! Jag tror att vi har ett problem när vi glorifierar de superrikas framgång utan att fråga oss hur de har uppnått den.
Start Appelbaum
Är ordförande USA:s största handelsfack RWDSU sedan 1998.
Han är även vice ordförande för paraplyorganisationen UFCW som RWDSU är anslutet till, liksom vice ordförande i AFL-CIO, USA:s motsvarighet till LO.
Appelbaum är dessutom ordförande för det globala facket UNI:s handelssektor samt förtroendevald i det globala facket IUF.
Han är också vice ordförande för de fackligt anknutna organisationerna Consortium for Worker Education och New York City Central Labor Council samt ordförande för Jewish Labor Committee.