Så vill EU ändra arbetsmarknaden
Det är bråda dagar för EU:s politiker. Slutförhandlingar pågår om en rad frågor man vill gå i mål med innan vårens EU-val. Här är fyra förslag som är på gång om arbetslivet.
1. En bottenplatta för anställningsvillkor
Hur lång får en provanställning vara och vad ska egentligen räknas som en anställning? Det är frågor som EU kan få reglera enligt ett förslag som parlamentet röstade för i november. Dessa delar har fått svenska ledamöter att slå bakut. De värjer sig mot regleringar som går in på sådant som Sverige styr i kollektivavtal. Utöver detta innehåller direktivet regler bland annat om att anställda ska få information om sina villkor.
Nuläge: Förhandlingar pågår mellan EU-parlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. Efter dem väntar nya omröstningar.
2. Arbetsvillkor för chaufförer
Arbetsvillkor för chaufförer ska regleras i ett omdebatterat paket. Nyligen röstade EU-parlamentets transportutskott för en del av det, om cabotageregler. Det handlar om skärpta regler om hur mycket inrikeskörningar en chaufför får göra i ett land som hen först kört en utrikesleverans till.
Samtidigt röstade utskottet ner andra delar av paketet, om bland annat kör- och vilotider. I den delen har också svenska fackliga företrädare varit mycket kritiska mot förslaget.
Nuläge: Det är oklart hur man kan gå vidare då delar av paketet fått stöd. Möjligen kan en omröstning i parlamentet, som leder vidare till slutförhandlingar, hållas inom kort.
3. En ny EU-myndighet/byrå för arbetsmarknaden
Till en början skulle det vara en myndighet med större befogenheter men efter hand har förslaget skalats ned och nu kan det i stället komma att kallas byrå. Uppdraget handlar om information vid gränsöverskridande arbete, men även att kontrollera hur regler efterlevs.
Nuläge: Förhandlingar pågår mellan EU-parlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. Efter dem väntar nya omröstningar.
4. Skydd för visselblåsare
Den som larmar om missförhållanden i ett företag ska vara skyddad mot repressalier enligt förslaget. Parlamentarikern Max Andersson (mp) som har arbetat med frågan är nöjd med den uppgörelse som har fått stöd i EU:s utskott för rättsliga frågor. Han säger att det har skärpts jämfört med kommissionens förslag.
Nuläge: Ministerrådet väntas meddela sin inställning inom kort. Sedan väntar förhandlingar mellan EU-parlamentet, ministerrådet och kommissionen. Efter dem blir det nya omröstningar.
