Johannes Klenell: Vi har en ny kulturminister – och hon är skogsalv

Amanda Lind blir Stefan Löfvens kulturminister. Att det skulle bli en miljöpartist var inte oväntat.

Kulturdepartementet är inte högprioriterat av Stefan Löfven och därför en enkel symbolisk gåva till det mindre regeringspartiet. Däremot överraskade det att en sådan doldis som Lind fick uppdraget.

Att man efter folkliga rikskändisen och yrvädret Alice Bah Kuhnke skulle välja Miljöpartiets partisekreterare som kanske mest profilerat sig i offentligheten via SVT:s olika debattprogram känns som en oväntad nedprioritering.

Lind har dock kulturpolitisk bakgrund från Sveriges Kommuner och Landsting.

Men en spännande detalj med Lind är att hon är gammal lajvare.

I en intervju med tidningen Yippie Härnösand får vi veta att hon, likt många andra av oss som var unga under 90-talet, först intresserade sig för bordsrollspel och sedan gick vidare till levande rollspel.

Föredragna roller var, som sig bör för en miljöpartist, skogsalv eller andra naturväsen. Detta bådar gott för svenskt kulturliv.

Få människor är så rustade för kulturpolitiken som gamla rollspelare fostrade i SVEROKs (Sveriges roll- och konfliktspelsförbunds) anda.

Allt från föreningsliv, bidragsfusk, scenkonst, DIY, folkrörelse, intrigmakande, medeltida hantverk, entreprenörskap, ekonomi och fantasylitteratur ingick i skolningen som ung rollspelsnörd på 90-talet.

Många ur rörelsen gick sedan vidare till entreprenörskap, media och politik.

Kulturprofiler som Johanna Koljonen och Sonja Schwartzenberger har tidigare pekat på en trend. Lajvarna poppar upp på allt fler maktpositioner i Kultursverige.

Och nu har de alltså tagit över kulturpolitiken på riktigt.

Samtidigt är Game of Thrones världens populäraste TV-serie. Marvels superhjältar gör supersuccé på vita duken. Rollspelsintresset antyder att vi kan ha hittat en perfekt kulturminister i en tid då nördkulturen vinner allt mer mark.

Att förstå kulturformer som det historiskt rynkats på näsan åt men som nu blivit jättemaskiner kan faktiskt inte skada.

Vad vår nya kulturminister innebär för den mer traditionella kulturpolitikens framtid får vi helt enkelt se.