”UFO:n argumenterar för basinkomst”
Från vänster till höger förs nu allt fler tankar fram om att införa basinkomst eller medborgarlön. Men de politiska partierna ligger lågt i frågan. En förklaring är att det är för många ”UFO:n” som argumenterar för basinkomst, hävdar välfärdsforskaren Andreas Bergh.
UFO:n har kidnappat debatten om basinkomst, menar välfärdsforskaren Andreas Bergh.
Finland, Italien, Kanada. Det är tre länder som har eller har haft försök med att dela ut pengar till medborgare utan motkrav. Till och med Världsbanken ställer sig försiktigt positiv.
Flera opinionsundersökningar visar att många väljare också gillar tanken. För två år sedan frågade till exempel opinionsföretaget Dalia 11 000 medborgare i 28 EU-länder vad de tyckte om en basinkomst.
Nästan sju av tio var positiva. Likande siffror finns från Finland där många också ställt sig positiva till förslaget. Dock sjönk stödet vid följdfrågan om de också var beredda att betala högre skatt, framgick under ett seminarium som anordnades av SNS i Stockholm under måndagen.
Trots att många väljare är intresserade är det få politiska partier runt om i världen som vill ta i frågan ens med tång.
– Det är en UFO-fråga i den politiska debatten, säger Andreas Bergh, lektor på nationalekonomiska institutionen på Lunds universitet och forskare vid Institutet för näringslivsforskning, och vilket i sin tur kan bero på att det finns många ”UFO:n” som för fram frågan.
– Det finns orealistiska förväntningar på vad en basinkomst eller medborgalön skulle kunna leda till. En del tror på bättre folkhälsa, andra rikare kulturliv och vissa hävdar att det bara skulle vara bra för samhället, säger han och tillägger att det är en dålig strategi att skapa orealistiska förväntningar.
Han tror att den som vill se basinkomst i stället skulle satsa på små gradvisa förändringar av existerande välfärdssystem.
Möjligen kan ett sådant vara experimentet i Finland där 2 000 arbetslösa får drygt 5 000 kronor i månaden. En första rapport om försöket, som pågår mellan 2017 och 2019, ska komma i februari i år.
– Det ska bli spännande att se vad resultatet blir men det är möjligt att försöket i Finland skulle få ett helt annat resultat om det genomfördes i stor skala, säger han.
Synen på basinkomst har ännu inte någon tydlig ideologisk hemvist.
Det finns förespråkare och motståndare både inom vänstern och högern.
– Det är en brokig skara, säger Andreas Bergh.
En frihetlig vänster hävdar att förslaget är bra eftersom människor kan slippa sälja sin arbetskraft. En annan del av vänstern är kritisk. Rika avstår bara skärvor medan det kapitalistiska systemet kvartstår.
Inom högern finns en liknande kluvenhet. De positiva säger att en basinkomst leder till billigare välfärdssystem, vilket även nationalekonomen Milton Friedman varit inne på.
Andra högerdebattörer hävdar att det är principiellt fel att göra det möjligt att leva på andra människors arbete.
Bland fackliga organisationer följs också debatten med stort intresse.
I en tidigare artikel i Arbetet Global säger LO:s Sten Gellerstedt att basinkomsten visserligen skulle kunna ses som stor strejkkassa.
Trots det avfärdar han idén eftersom att basinkomsten troligen skulle leda till ett avskaffande av andra skyddsnät och därmed leda till delar av välfärden skulle överlåtas till privata försäkringsbolag.
Vad är basinkomst?
Flera olika fenomen ryms inom begreppet basinkomst, eller medborgarlön.
Gemensamt för de flesta definitioner är att en summa, tillräckligt hög för att täcka grundläggande behov, delas ut villkorslöst till alla vuxna individer oavsett ekonomisk situation.
Experiment med basinkomst har genomförts i årtionden på flera håll i världen. Projekten har ofta genomförts med relativt låga summor under förhållandevis korta perioder och med små grupper som ofta har varit arbetslösa eller låginkomsttagare.
