Växande kritik kan bromsa Kinas nya sidenvägar
En väv av handelsvägar som ska knyta samman över 60 av världens länder – minutiöst styrd från Peking. President Xi Jinpings jätteprojekt har redan bidragit till Kinas nya roll som global storspelare. Men i takt med ökad kritik mot landet växer problemen kring de nya sidenvägarna.
En kinesisk arbetare övervakar hamnbygget i Sri Lankas huvudstad Colombo. Kina lånade ut mångmiljardbelopp till projektet. När Sri Lanka inte kunde betala tog Kina över hamnen.
Den historiska sidenvägen trafikerades av kamelkaravaner som fraktade te och kryddor från Kina till Europa över den karga öknen i Centralasien. De nya sidenvägarna må sträcka sig över delvis samma landmassa – men är av ett helt annat slag.
För fem år sedan presenterade president Xi Jinping starten på sitt infrastrukturprojekt, även kallat ”Ett bälte, en väg”, som ska underlätta den för Kina så viktiga handeln.
Då rörde det sig om bättre transportmöjligheter i Kazakstan och genom Centralasien till Europa. Därefter lanserade Xi den maritima sidenvägen, en vattenrutt genom Sydostasien.
Sedan dess har projektet svällt till att innefatta sjöfartsleder och utbyggnad av landvägar och jättehamnar i ett nät över stora delar av världen, som har inneburit viktiga fördelar för den växande ekonomin.
– Det stannar inte där. Inom samma ram bygger Kina också i Latinamerika och i Afrika, på platser som inte ligger längs de här rutterna, säger Viking Bohman, Kinaanalytiker på Utrikespolitiska institutet.
– Men över tid har det också blivit mycket mer än de konkreta ekonomiska projekten. Det har blivit en stor vision och Xi Jinpings stora utrikesprojekt.
I länderna längs de nya sidenvägarna pumpar Kina in resurser inte bara i infrastruktur utan också i mediesamarbeten, turism och kulturutbyten.
Dessutom ger man stora lån till länderna, som på så vis försätts i skuld till Peking. Ett typexempel på det som har kommit att kallas ”Kinas skuldfälle-diplomati” är Sri Lanka, som tog lån för att bygga ut en av sina hamnar längs en sidenväg.
När landet inte kunde betala tillbaka fick man 2017 lov att skriva över hamnen på Kina.
– Där kan man prata om att skulderna får uttryck politiskt, för där gör ju Kina en strategisk geopolitisk vinning, säger Bohman.
Han syftar inte bara på hamnens strategiska placering i den maritima sidenvägen, utan också på att det är militärt taktiskt av Kina att kontrollera den.
– Kina har en stor ambition att utvidga sin flotta och utmana USA och Indien i sitt närområde.
En del analytiker menar att sidenväg-projektet också är ett sätt för Kina att lägga grunden för en senare ökad militär närvaro.
Redan i dag kan man se att så har skett i Pakistan, en av Pekings tidigaste samarbetspartner i projektet.
”Skuldfälle-diplomatin” har väckt fördömanden internationellt, inte minst eftersom Peking hemlighåller i vilken omfattning de har lånat ut pengar inom ramen för sitt jätteprojekt.
Det öppnar för att länder där korruptionen är utbredd och styret auktoritärt kan lägga vantarna på stora medel. Flertalet av länderna längs handelsvägarna hamnar långt ner på Transparency Internationals korruptionsindex.
Men vägbulorna längs med de nya sidenvägarna tar inte slut där.
– Bara det här året har vi sett ett brett bakslag för hela projektet och för Kina generellt i västvärlden, säger Viking Bohman.
Omvärlden är orolig över Kinas brott mot mänskliga rättigheter och behandling av minoriteter, över landets aggressiva utrikespolitik och Xi Jinpings allt mer auktoritära roll sedan han skrotat den bortre gränsen för hur länge han kan sitta kvar som landets ledare.
Kina beräknas ha gått om USA som världens största ekonomi år 2030 och under president Donald Trump har USA:s motstånd mot Peking blivit allt tydligare.
Landet har till och med lanserat sitt eget projekt som motvikt till Kinas nya sidenvägar — Det fria och öppna Stillahavsområdet – eller Foip.
USA:s position smittar av sig på Europa, menar Viking Bohman och betonar att det kan ställa till det för utbyggnaden av sidenvägarna.
– Kina är visserligen ett rikt land, men man kommer att behöva västerländska finansiärer om man ska förverkliga det här jätteprojektet i sin helhet. Och det kan bli svårt nu, säger han.
Men Europa kan också tjäna på Kinas planer, om det blir billigare att transportera varor till och från Europa och om europeiska företag kan få kontrakt på stora infrastrukturbyggen.
– Men samtidigt beror det på vad som händer på de här marknaderna, i Pakistan och Centralasien. Om det uppstår mängder av ohållbara skulder som når en nivå som inte är bra för ekonomin kan det bli tvärtom.
Kinas nya sidenvägar
Kinas sidenväg-projekt, som också kallas ”Ett bälte, en väg” (BRI), består av sex huvudsakliga rutter. Däribland landvägen från Kina till Pakistans kust och sjövägen mellan Kina, genom Sydostasien till Europa. 2017 presenterades även planerna på en ”arktisk sidenväg”, en snabbare vattenrutt till Europa som kan bli verklighet i spåren av smältande isar.
Det är svårt att veta den ekonomiska omfattningen av det jättelika prestigeprojektet. Aldrig tidigare har ett enskilt land investerat så stora summor i infrastruktur utomlands, enligt UI. En vanlig uppskattning är att Kina kommer att kunna generera motsvarande omkring 8 000 miljarder kronor i investeringar runt om i världen.
Några exempel på satsningar:
Järnvägar:
Sammanlagt 51 rälsförbindelser mellan europeiska städer som Madrid, London och Duisburg och kinesiska metropoler. Godstågen är dubbelt så snabba som fraktfartyg och mycket billigare än flygtransporter. Kina bygger också linjer söderut, till Laos och Thailand.
Hamnar:
Pakistan: Gwadar vid Arabiska sjön förbinds landvägen med Kashgar i kinesiska Xinjiang. Gwadar får också en ny internationell flygplats.
Turkiet: Kumport, väster om Istanbul, har köpts av statliga kinesiska bolag.
Industriområden:
Malaysia: I Kuantan ska stål, aluminium och palmolja hanteras i stor skala.
Vitryssland: Sedan 2014 pågår bygget av Kinas största industriområde utomlands, i Minskområdet.
Källor: UI, Tillväxtanalys
