För S-ledaren Stefan Löfven var det till följd av regeringsbildningsprocessen i Sverige in i det sista oklart om han kunde närvara på Nordiska rådets möte i Oslo.

Löfven avslutade så sent som i måndags ett resultatlöst två veckor långt sonderingsuppdrag från riksdagens talman. Han var även tidigt på tisdagen inblandad i flera möten med talmannen i riksdagen inför avresan till Oslo.

Väl i Oslo hamnade Löfven tvåa på talarlistan efter Theresa May. I sitt tal konstaterade han att demokratin står stark i Norden, men att utvecklingen i världen visar att detta inte är något som kan tas för givet.

Han varnade för hur rättigheter tagits bort, friheter inskränkts och samhällsklimatet blivit hårdare på många håll i omvärlden samtidigt som den digitala utvecklingen öppnat upp för nya typer av påverkansoperationer och cyberattacker mot fria och allmänna val.

I en utfrågning efter sitt tal i stortinget hamnade Löfven i en ordväxling med Mikkel Dencker, en dansk företrädare för partigruppen Nordisk frihet där Sverigedemokraterna (SD) ingår.

Löfven fick frågan om inte respektlösa och stigmatiserande uttalanden om Sverigedemokraterna också kan ses som ett hot mot demokratin. S-ledaren svarade med att det handlar om en ideologisk linje som måste dras.

– Det bildades bland annat av nazister. Det är rötterna i det partiet, sade han om SD.

Han tillade att SD i valrörelsen även påstått att samer och judar inte kan vara riktiga svenskar.

— Då måste jag ta ställning, sade Löfven.

Osloresan, som även inkluderar ett bilateralt möte med Theresa May, är den tredje utlandsresan Stefan Löfven gör i egenskap av statsminister i den svenska övergångsregeringen sedan riksdagsvalet den 9 september. Löfven var drygt en vecka efter valet på ett informellt EU-toppmöte i Salzburg och har sedan dess även hunnit med ett möte i Europeiska rådet.

Joakim Goksör/TT

Nordiskt samarbete sedan 1952

Årets session i Nordiska rådet, den 70:e i ordningen, hålls i Oslo. Det parlamentariska samarbetsorganet Nordiska rådet bildades 1952. Det består av 87 folkvalda politiker från de fem nordiska länderna (Danmark, Finland, Island, Norge, och Sverige) samt av delegater från Färöarna, Grönland och Åland.

Rådsmedlemmarna är inte direktvalda, men sitter i ländernas parlament och utses efter förslag från partigrupper.

Rådets arbete leds av ett presidium och varje höst hålls en så kallad ordinarie session där det fattas beslut om sådant rådet vill att de nordiska regeringarna ska göra. Rådets budget är på drygt 33 miljoner danska kronor.

Parallellt med Nordiska rådet finns det ett officiellt samarbete mellan Nordens regeringar, kallat Nordiska ministerrådet, som grundades 1971. Ministerrådets budget är väsentligt mycket större, 955 miljoner danska kronor.

I ministerrådet har de nordiska statsministrarna huvudansvaret för arbetet, som är delegerat till samarbetsministrar och en officiell nordisk samarbetskommitté.

Källa: Nordiska rådet, Nordiska ministerrådet